Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Robert Sundberg: I mittenbudgetens land är det små välfärdsreformer men skatter som sänks

Vårbudgeten

Annons

Finansminister Magdalena Andersson (S) lade på onsdagen fram vårbudgeten, som den heter med ett poetiskt namn. Den innehöll denna vår färre nyheter än på länge. Orsaken var att Moderaternas och Kristdemokraternas budget är den som gäller innevarande år.

I den kan inte inkomstskatter ändras. M+KD-budgetens största förändringar var ett nytt jobbskatteavdrag och ändrad inkomstgräns för inkomstskatt så att skatteintäkterna minskade.

Så Andersson hade inte mycket att jobba med. Eller korrektare: finansministern och hennes tre samarbetande partier om budgeten, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet (som också är i regeringen) har begränsat manöverutrymme.

För sänkt skatt för 2019 på cirka 20 miljarder kronor tar nästan allt så kallade reformutrymme, som brukar vara 20 till 30 miljarder kronor. Det blir bara omkring 4,5 miljarder kronor nu att röra sig med.

Det går att räkna upp budgetposter, som ett klimatkliv (elladdstolpar för fordon med mera) på cirka 700 miljoner kronor, lärarassistenter (som ska avlasta lärarna arbetsuppgifter) på 470 miljoner kronor, sänkt arbetsgivaravgift för unga (under 18 år) på knappt 400 miljoner kronor ända ned till myggbekämpning på 12 miljoner.

Poängen är att det rör relativt små summor och debatten hamnar snabbt i små saker som om anslag bör flyttas mellan polisen och kriminalvården för att de senare nu har ansvaret, kostnaderna, för fångtransporter.

Dessa små summor summerar till en i statsbudgetens sammanhang liten reformsumma på nämnda 4,5 miljarder kronor. Enskilda satsningar i en budget brukar vara på ungefär den storleken och de brukar vara flera och summera till runt 30 miljarder kronor totalt.

Så är inte fallet nu. Penningutrymmet är redan ianspråktaget, av M, KD och med hjälp av röster från SD och egentligen också nedlagda röster av C och L. Det utrymmet har gått till satsningar i form av sänkta skatter, i ytterligare jobbskatteavdrag och ändrad gräns för betalning av statlig skatt så det sker vid högre inkomstbelopp i år jämfört med i fjol.

Så ser Sverige ut nu. De så kallade reformer som görs är sänkta skatter. I summor för individen, inkomsttagaren, tjänar alltid de som tjänar mest, eller äger mycket, mest på det.

Så ser Sverige ut nu. De så kallade reformer som görs är sänkta skatter. I summor för individen, inkomsttagaren, tjänar alltid de som tjänar mest, eller äger mycket, mest på det.

På den vägen är det tänkt att fortsätta. Till hösten blir den stora så kallade reformen för 2020 att den inkomstskatt som i dagligt tal kallas värnskatten (men har annan officiell benämning) och som betalas av de som (2019) tjänar mer än 58 584 kronor i månaden (före grundavdrag) tas bort.

De som tjänar mycket, nästan 60 000 kronor i månaden eller mer, är de som kommer att få den främsta reformen (också) i höstens budget, för nästa budgetår.

Det blir så enligt januariavtalets 73 punkter, som de fyra partierna i den breda mittenpolitiken har kommit överens om och som nu utgör den budgetpolitik som går igenom i riksdagen.

De fyra partierna i mitten (S, MP, C och L) har 167 mandat. Oppositionen till höger (M, KD och SD) har 154 mandat. Och oppositionen till vänster (V) har 28 mandat. V lade dock ned sina röster i omröstningen om statsminister, likt C och L, och har accepterat en regering ledd av Stefan Löfven (S) med S och MP. V ingår dock inte i januariavtalet och budgetsamarbetet.

Det är en mittenpolitik som genomförs i denna vårbudget och framöver, närmast höstbudgeten, när borttagande av värnskatten från och med 2020 ska vara med enligt planeringen.  

Samtidigt ska ökade anslag göras på områden som inte S, eller för den delen MP eller det utanför regerings- och budgetarbete stående V, brukar sätta överst på önskelistor, nämligen försvar och polis.

Försvaret fick påtagligt mer anslag i M+KD-budgeten för i år. Men argument kommer från många håll om fler ökade försvarsanslag för att klara det som den sittande försvarsberedningen väntas föreslå i sin slutrapport i vår. Och polisen lär behöva mer resurser de närmaste åren.

Hur det ska gå ihop ekonomiskt är svårt att förstå. Samtidigt sätter budgetreglerna med sådant som överskottsmål i det finanspolitiska ramverket begränsningar på statsbudgeten.

S är inne på att genomföra några dagar av den i valet utlovade familjeveckan i januariavtalet. Så hur utrymme ska erhållas för några (mer) välfärdspolitiska satsningar är nästintill obegripligt.

Kanske kan några miljarder mer till kommunerna utverkas i bästa fall. Men det håller bara någorlunda takt med de ökade vård- och omsorgsbehov som finns i kommunerna.

Sveriges ekonomiska tillväxt avtar också, liksom konjunkturen i världen. Finansdepartementet har justerat ned prognosen för måttet på tillväxten, bnp, för 2019 från 2,1 procent för fyra månader sedan till 1,6 nu.

Samma nivå spås för både 2020 och 2021. För 2018 var ökningen i bnp 2,3 procent och en rad år före det var den än högre.

Med undantag för några tiondels procentenhet lägre för tre år sedan så är det nu lägsta skattekvoten, det som från högerhåll brukar kallas skattetryck, på över 40 år.

I det läget sänks skatter avsevärt, i år och enligt januariavtalet nästa år. Så ser det ut i de (M+KD- och) mittenpolitiska budgetarnas Sverige.