Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Robert Sundberg: Kris ger sämre finanser för staten och svårt att regera i minoritet

Svensk ekonomi och politik

Då offentliga välfärden byggdes ut mycket, 1945 till 1970, skedde det av en stark, socialdemokratiskt ledd, regering. S hade majoritet i riksdagen, själva eller med Kommunisterna, och 1951-57 med Centerpartiet som S då samregerade med.

Tillväxten var god. Bnp, landets producerade varor och tjänster, fördubblades 1950 till 1970. Skatterna höjdes och finansierade den utbyggda offentliga välfärden.

1970 blev det enkammarriksdag. S gjorde ett hyfsat bra val med över 45 procent av rösterna och fortsatte regera.

Men 1973 fick de borgerliga partierna hälften av platserna i riksdagen. Samarbete skedde i ekonomiska politiken mellan S-regeringen och borgerliga partier. Men vissa frågor avgjordes genom lottning.

1976 hade skattekvoten stigit till 47 procent av bnp och det blev en borgerlig regering. I sex år satt borgerliga regeringar. Statsfinanserna försämrades, arbetslösheten steg och ekonomin var dålig.

Efter valet 1982 kom S tillbaka till makten. Statsfinanserna förbättrades, liksom landets ekonomi, efter en devalvering hösten 1982. Skattekvoten var runt 50 procent på 80-talet.

S omvaldes vid regeringsmakten 1985 och 1988. 1989 hade partiet svårt att kyla av en överhettad ekonomi. Arbetslösheten var i alla fall låg, 1,5 procent. Statsfinanserna var bra. Men inflationen var hög, tio procent.

Sedan kom 90-talskrisen. En fast växelkurs blev utmanad av spekulanter som vann. Kronan föll, devalverades i praktiken.

Under en borgerlig regering efter valet 1991 steg statsskulden till 75 procent av bnp och budgetunderskottet var 12,5 procent av bnp 1994. Det var de statsfinanserna S och Göran Persson, som finansminister och sedan statsminister, sanerade efter valet det året.

De gjordes första halvåret ihop med V och skatter höjdes. Sedan gjordes från våren 1995 nedskärningar ihop med C.

Under 12 år betades underskotten av och statens budget hade ett tydligt överskott valåret 2006. En borgerlig regering efter det lämnade 2014 efter sig ett underskott på 70 miljarder kronor.

Statsskulden minskade trendmässigt efter 1994 och var halverad till cirka 35 procent 2019.

Riksgäldens rapport nyligen säger att budgetunderskottet kan bli 400 miljarder kronor i år, tio procent av bnp. Statsskulden beräknas öka med ungefär samma summa eller nio procentenheter av bnp.

Tillväxten, bnp, väntas minska med 6,5 procent i år. Det ekonomiska läget är alltså svårt nu i coronakrisen. Enligt uppgifter från Arbetsförmedlingen 25/5 är arbetslösheten 8,4 procent.

Oppositionen har majoritet i riksdagen. De är M, KD och SD på 154 mandat till höger och V på 28 till vänster. Det är de som kan fälla regeringen om den lägger fram förslag om LAS så att fler lättare kan avskedas.

Att S på drygt två månader ökat i väljarstöd, från runt 23 procent till cirka 31 i maj, är glädjande. Men det är inte tillräckligt för att få en stark regering av det slag partiet utgjorde på 60-talet.

Nu regerar S med Miljöpartiet och har 116 mandat av 349, 33 procent. Inte ens med de två andra partierna i januariavtalet, C och L, är det en majoritet utan bara 167 mandat där 175 är nivån för majoritet.

De fyra partierna i oppositionen har majoritet i riksdagen. De är M, KD och SD på 154 mandat till höger och V på 28 till vänster. Det är de som kan fälla regeringen om den lägger fram förslag om LAS så att fler lättare kan avskedas.