Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Robert Sundberg: Månen, Mars och människan

Rymden och mänskligheten

Annons

i dagarna är det 50 år sedan människan klev på en annan himlakropp, månen. Neil Armstrong och Buzz Aldrin satte ned sina fötter där sedan de landat med månlandaren som raketen Apollo 11 fört med sig. Ett litet steg för människan, ett stort språng för mänskligheten, sa Armstrong.

Sedan 1972 har dock ingen gått på månen. Aldrin uttalade nyligen kritik att ingen varit till månen sedan dess. Han anser att det finns mer där att upptäcka.

Det var de högt uppsatta ambitionerna på politisk nivå, som formulerades av USAs president John F Kennedy i början av 60-talet, att sätta en människa på månen innan årtiondets slut som var vägledande. Så blev fallet, tack vare anslagna resurser och hårt arbete av de inblandade på främst USAs rymdstyrelse Nasa.

Efterträdaren till Kennedy på presidentposten när månlandningen skedde, Richard Nixon, hade inte samma intresse av ett ambitiöst rymdprogram. I valet mellan två alternativ, rymdraketer av samma slag som Apollo eller återanvändningsbara rymdfärjor blev det de senare.

Därmed kom rymdfärderna inte att bli längre än till omloppsbanor runt jorden. För färd med människor till planeten Mars behövs raketer av Apollos slag.

Om historiken runt månfärden, och fortsättning på visionen om att ta sig ut i rymden för människan med färd till Mars, har det varit program om på TV. I bland annat Sveriges television de senaste dagarna.

En tankeväckande serie om hur en färd och kolonisation av Mars skulle kunna gå till har sänts i SVT nyligen. Den är producerad, och tidigare sänd, av National Geographic.

Att ta sig ut i rymden kan te sig kostsamt och osäkert vad det ska ge för avkastning i form av erfarenheter och vetenskapliga framsteg. Särskilt i ljuset av de många problem som finns på jorden i form av svält, sjukdomar, global uppvärmning, miljöförstörelse, kärnvapenkrigshot och mycket annat som borde lösas.

Obemannade rymdfärder, med de Voyager-rymdsonder som sänts ut och andra, samt de fordon som landats och drivits på Mars, har gett mycket information

Obemannade rymdfärder, med de Voyager-rymdsonder som sänts ut och andra, samt de fordon som landats och drivits på Mars, har gett mycket information de 50 åren sedan månlandningen.

Rymden är intressant och tankeväckande, i vetenskaplig form och som science fiction. En rad frågor kan ställas.

En är om mänskligheten. Landstigningen på månen var ju ett stort steg för den. Så varför kan stora klyftor samt svält och död i sjukdomar tillåts att förekomma?

Borde inte mänskligheten sträva efter att fler i den överlever och att resurser används effektivt för att åstadkomma det snarare än till lyx för ett fåtal?