Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Robert Sundberg: Partier både behåller och ändrar sin politik

Partier i förändring

Partier har en balans att gå mellan förändring och kontinuitet. Ett exempel är Moderaterna, som var tydligt högerliggande till efter valet 2002. Då gjordes partiets politik om av en ny ledning och ledare, Fredrik Reinfeldt.

Nya Moderaternas skattepolitik fokuserade på att sänka skatten för de som jobbade och hade medelhöga inkomster. Försvarsområdet prioriterades ned. En förhållandevis generös migrationspolitik bedrevs.

Ett annat exempel är Kristdemokraterna, som var emot kärnkraft och stod för snabbavvecklingens linje 3 vid folkomröstningen 1980. Nu är KD för kärnkraft.

Partierna har sin historia och måste samtidigt ta intryck av förändringar i samhället och bland väljarna. Ibland sker sådan omläggning under intryck från hur det är i verkligheten. Ibland är den mer frikopplad.

Centerpartiet var på 90-talet mer vänsterliggande och samarbetade 1995 till 1998 med S-regeringen om att förbättra statsfinanserna. Efter det gick partiet åt höger. Ett nytt idéprogram 2013 hade drag av nyliberala tankar.

I Storbritannien har högerpartiet Tory styrt i sedan 2010. Det har ändrat sin politik lite grann den tiden. Först intog det en mer grön profil då David Cameron var partiledare.

Camerons omläggning var dock liten. Inför valet i december 2019 hade Tory profilerat sig igen under Boris Johnson på ett delvis nytt sätt. Dels skulle Storbritannien lämna EU, genomföra brexit. Dels intog Tory en mer välfärdsinriktad hållning.

Den nivå på offentliga välfärden som de väljarna velat ha innebar då den förekom runt 50 procent i nivå på skattekvoten. Den nivån är nu drygt fem procentenheter lägre.

Det är bra om partier tar intryck av sin omgivning, både konkreta händelser och stämningar bland väljare. Klimatförändringarna är en sådan konkret bakgrund nu. Även partier som inte är miljöpartier måste de ta till sig av den frågan.

I USA går landet under den nya presidenten demokraten Joe Bidens administration med i Parisavtalet igen och vidtar åtgärder mot klimatförändringarna.

I Sverige har S ibland kritiserats av egna anhängare för att gå för långt åt höger, åt mitten, i sin politik. De har då inte känt igen partiet. Den nivå på offentliga välfärden som de väljarna velat ha innebar då den förekom runt 50 procent i nivå på skattekvoten. Den nivån är nu drygt fem procentenheter lägre.

Det är mer än 200 miljarder kronor mindre årligen som kunde ha gått till åtgärder för bland annat offentlig välfärd och bekämpning av klimathot. De fem partierna till höger, där Sverigedemokraterna är ett, är dock emot en högre skattenivå.