Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Robert Sundberg: Plogkejsarens jättebudget

Statens budget för 2021

I ett avsnitt av den tecknade tv-serien Simpsons startar huvudpersonen Homer firma som snöröjare och skaffar en lastbil med plog. Han kallar firman för Plogkungen. Men en annan man i staden startar samma sorts firma med en större plogbil och kallar sig Plogkejsaren.

Ungefär så är det med den statsbudget som finansminister Magdalena Andersson (S) lägger fram till riksdagen för att godkännas där. Det är den största budgeten någonsin i mer åtgärder.

Budgeten omfattar 105 miljarder kronor i satsningar och sänkta skatter för 2021, 85 miljarder 2022 och 50 miljarder 2023. En kejsarstor budget. Och det beror på coronavirusets pandemi och den kris som den orsakat med minskad aktivitet i ekonomin.

Vanliga budgetar, kungamodellen med Simpsons plogbilsliknelse, brukar vara på runt 25 miljarder i nya åtgärder. Det är det som är det så kallade reformutrymme som den ekonomiska tillväxten brukar ge. Det kan användas till satsningar eller sänkta skatter. Och så får alla andra områden (ungefär) samma anslag som närmast föregående år.

Inför valet 2018 var reformutrymmet ovanligt stort, cirka 40 miljarder. Nu är det 2,5 gånger så mycket som det eller fyra gånger mer än ett vanligt års budget.

Innehållet är dock blandat och präglat av de fyra partierna bakom budgeten, två i regeringen bestående av S och MP, och två utanför den i form av C och L. Det är tydligt att vart och ett av partierna fått igenom sina favorit- eller profilfrågor. Alltså det som de tror på.

C, och L, har fått med sänkta skatter, exempelvis sänkt arbetsgivaravgift för unga (19 till 23 år), vilket minskar statens intäkter med nio miljarder kronor per år. Det varar i två år från 1 april nästa år. Åtgärden är omtvistad om den ger någon effekt i mer jobb för unga. En del studier visar att det inte ger jobb. C menar dock att det gör det.

Ett normalt budgetår hade bara denna åtgärd tagit nästan halva budgetens reformutrymme eller en tredjedel. I år går bara knappt en tiondel åt. Det är det som gör att varje parti kan få saker som de vill ha med i budgeten.

Sänkt skatt på inkomster, som ger upp till 1 500 kronor per person och år görs. Skattesänkningen sker både i form av skattereduktion på alla förvärvsinkomster och en variant av jobbskatteavdrag. 13,5 miljarder minskar statens inkomster i och med det för 2021. Ett par år senare blir de sänkta inkomstskatterna 17 miljarder.

Miljöpartiet får satsningar på klimatet och miljön i budgeten, i grön återhämtning, på nästan tio miljarder för 2021.

Och S får förlängd tid på två år till för den generösare a-kassan, som kostar nästan sex miljarder kronor 2021 vid dagens arbetslöshetsnivå och fem miljarder 2022. Det är bra för det ger ekonomisk trygghet för de som mister jobbet nu i coronans tid då arbetslöshetens nivå är ganska hög. De kan därmed ställa om i lugnare takt utan så hård ekonomisk press.

Som åtgärder i en ekonomisk kris är det alltså både stimulans genom sänkta skatter, på totalt runt 30 miljarder i budgeten, och på välfärd och social trygghet med 30 miljarder. Det förra är sådant som C och L förespråkar. Det senare är sådant som främst S, men även MP, är anhängare av.

Det är faktiskt en ekonomisk stimulanspolitik i lågkonjunktur av det slag som nationalekonomen Keynes lanserade på 1930-talet och som då tog bland annat Sverige ur krisen. Och som tillämpats sedan dess till nyliberalismens genomslag runt 1980 då inflationen bekämpades i första hand för att hålla penningvärdet uppe.

Därmed fick arbetslösheten öka. Att bekämpa den genom statliga stimulanser i en kris var inte politikens viktigaste mål längre. Med budgetens stora satsningar på stimulanser och jobb är den krisbekämpande politiken keynesiansk.

Att ploga sig fram med en kejsarstor plogbil för att röja väg för bättre ekonomi, välfärd och samhällsekonomi går ett tag på de lånade pengarna.

Priset är att statsskulden stiger, från fjolårets cirka 35 procent av bnp (summan av producerade varor och tjänster i landet ett år) till omkring 42 procent 2021.

Krisbekämpningen, överst på dagordningen på grund av coronaviruset, har blivit det gemensamma projektet för januariavtalets fyra partier. Med en brokig politik av sänkta skatter och välfärdssatsningar stimuleras ekonomin och förbättringar görs, bland annat på miljöområdet.

Att ploga sig fram med en kejsarstor plogbil för att röja väg för bättre ekonomi, välfärd och samhällsekonomi går ett tag på de lånade pengarna. Men sedan måste ekonomin ta fart så mer intäkter erhålls. Och utöver att statens lån minskar i relation till den större ekonomin måste väg väljas.

Det är ett val mellan en väg med en del högre skatter eller en med lägre ambitioner gällande den offentliga välfärden och sociala samt ekonomiska trygghetssystem. En mindre plogbil, Plogkungens, får ploga den när coronakristidens stora Plogkejsarens plogbil gjort sin omfattande men tidsbegränsade insats.