Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Robert Sundberg: Polariserat valresultat

Europaparlamentsvalets resultat

Annons

Resultatet i valet till Europaparlamentet innebar en ökad splittring och polarisering. Det gäller på EUs nivå och i Sverige.

Det går att tala om trender på EU-nivån, som en grön, miljöpartistisk, våg och ökning för högerextrema, nationalistiska partier. Den senare blev dock inte så stor som befarades innan valet.

Gröna partier ökade och fick stort stöd i flera länder. I Finland och Tyskland blev de näst störst. I Irland fick de högt stöd och i Portugal kom ett grönt parti in i EUs parlament för första gången.

Det fanns också en motrörelse mot de nationalistiska och högerextrema partierna, i alla fall i vissa länder, med framgångar eller högt stöd för EU-vänliga partier, ofta liberala. Några exempel är Storbritannien och Frankrike. Kanske ska de gröna partiernas ökning, de är ofta positiva till ett starkt EU med mer makt särskilt gällande miljöpolitiken, räknas dit.

Vilka blev då förlorare? Jo, de etablerade, tidigare stora, partierna till vänster och höger. Alltså Socialdemokraterna och de konservativa eller kristdemokratiska partierna. Och deras partigrupper. De minskade med cirka 40 mandat vardera till 150 respektive 180 och förlorar den majoritet av parlamentets 751 mandat de tidigare haft.

Frankrike är belysande för resultatet i hela EU. Marine Le Pens högerextrema parti blev störst på cirka 24 procent. Näst störst blev Emmanuel Macrons parti, som är i liberala partigruppen (ALDE), med 22 procent. Trea blev ett miljöparti på runt 15 procent. De stora partierna, i grupperna för S och konservativa (EPP), fick under tio procent vardera.

De högerextremas och nationalistiskas framgångar blev dock inte så stora. I några länder minskade de. De är även splittrade på minst tre partigrupper.

Så till Sverige. Likt i riksdagsvalet kunde nästan alla partier se positiva saker med sina resultat. Ja, alla partier utom Feministiskt initiativ som minskade 4,7 procentenheter till 0,8 och tappade sitt enda mandat.

Liberalerna minskade mest, bakåt 5,8 procentenheter, till 4,1 procent. Men partiet klarade sig kvar i parlamentet med ett mandat (tidigare två) vilket var viktigt för detta EU-vänliga, till mer makt för EU positiva parti.

Miljöpartiet minskade också, med 3,8 procentenheter. Men partiet hade bra resultat i förra EU-valet på över 15 procent, så nivån blev bra, 11,8 procent. Särskilt jämfört med riksdagsvalets 4,4 procent.

S blev största parti med 23,6 procent. Det var 0,8 procentenhet lägre än 2014. Nivån är den lägsta för S i EU-val och svenska val de senaste 100 åren. Men partiet behåller sina fem mandat av 20 och förblir störst.

Ser man på olika väljargrupper är S enligt SVTs Valu störst i alla, utom bland unga väljare (de under 30 år) och bland företagare (dit lantbrukare också hör). S är störst bland de 30 till 64 år, över 65 år, kvinnor, män, högutbildade, medelutbildade, lågutbildade (bara grundskola), tjänstemän, arbetare. Så S, som fått lägst stöd någonsin, är ännu störts i nästan alla grupper.

Vänsterpartiet ökade lite grann, från 6,3 procent 2014 till 6,7. Partiet drabbade antagligen negativt av uppmärksamheten för toppkandidaten Malin Björks ekonomiska bidrag från EU apropå bosättning i Bryssel och traktamente. Hon visade sig inte ha gjort fel och många andra gör likadant samt hon var den som redovisat sin ekonomi utförligast. Men skadan skedde ändå.

Centerpartiet ökade från 6,5 procent till 10,8. Det är ett bra resultat för C och mer än riksdagsvalets 8,5. Det går att misstänka att C gynnats av att L gått så dåligt. De sitter i samma partigrupp i EU, liberala ALDE.

De tre partierna till höger ökade också. Sverigedemokraterna, SD, ökade mest av dem, med 5,7 procentenheter till 15,4. Partiet följer den övergripande ökningstrenden för denna typ av nationalistiska, högerliggande, invandringsnegativa och till EUs överstatlighet negativa partier.

Partiets nivå är dock inte så stor som i riksdagsvalet, 17,5, vilken partiet i höstens val på valkvällen var besviket över.

Moderaterna ökade med 3,2 procentenheter till 16,8. Det är lägre än riksdagsvalets nästan 20 procent men högre än i början av valrörelsen då partiet hade runt förra valets 13-procentsnivå.

Dalarna är nu ett av de bästa länen för SD, tredje bäst efter Skåne och Blekinge, med nästan fyra procentenheter högre stöd än rikssnittet.

Kristdemokraterna ökade visserligen, från 6,0 procent till 8,7. Det är ett historiskt bra val för KD i EU-val och högre än riksdagsvalets 6,3. Men det var lägre än vad partiet hoppats på och än vad nivån på över tio procent i mätningar gällande riksdagsval nu. KD drabbades av publiciteten om hur partiets EU-parlamentariker Lars Adaktusson röstat gällande att vara emot aborter.

Svenska valdeltagandet blev 53,3 procent. Det var en ökning med 4,4 procentenheter sedan 2014. I hela EU var ökningen större, men till några procentenheter lägre än Sveriges nivå.

I Sveriges län minskade S där partiet brukar vara starkast, som i Norrland och Dalarna. Men S minskade ytterst lite, låg still eller ökade i storstäderna och deras län. Den trenden fanns även i riksdagsvalet för S.

Dalarna är nu ett av de bästa länen för SD, tredje bäst efter Skåne och Blekinge, med nästan fyra procentenheter högre stöd än rikssnittet. I Dalarna gick SD bäst i länets yttre delar och blev största parti i Älvdalen, Orsa och Malung-Sälen. Sämst i Dalarna gick det för SD i Falun och Leksand.

Annons