Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Robert Sundberg: S och danska exemplet

Valen i världen 2019

Under det gångna året har det varit flera val i världen. I några länder har det hållits två parlamentsval.

Ett var Israel. Nationell säkerhet är en central fråga där. Alternativen var en fortsatt högerpolitisk regering, ledd av Benjamin Netanyahu, eller en mittenpolitisk under en före detta general, Benny Gantz, och hans allians Blåvitt. Socialdemokraterna är nu ett litet parti under tio procent och stöder Blåvitt.

Spanien har också haft två val. Och världens största demokrati i invånare, Indien, har haft parlamentsval. Det hindunationalistiska partiets ledare Narendra Modi omvaldes som premiärminister, med en nationalistisk politik där den i landet största religionen hinduismen betonas mycket.

Bland övriga val kan Norges kommunalval nämnas, liksom riksdagsval i Finland, parlamentsval i Österrike, delstatsval i Tyskland, parlamentsval i bland annat Grekland, Kanada och Storbritannien

Så gott som alla valresultat visar på en polarisering. Den är mellan högerliggande, nationalistiska, högerpopulistiska partier och vänsterliggande, gröna eller vänsterliberala partier.

Trenden är att de högerpopulistiska, invandringsnegativa, nationalistiska partierna ökar i väljarstöd. Så är det även om de ofta inte har kunnat erhålla makten eller ens nå något inflytande. Och socialdemokratiska partier har ofta, men inte alltid, problem.

De traditionella borgerliga partierna antingen minskar, till följd av väljartapp till de högerpopulistiska, invandringsnegativa partierna. Eller så anammar en del borgerliga partier mycket av den politik högerpopulisterna har.

I Spanien kom ett högernationalistiskt invandringsnegativt parti, Vox, att öka i båda valen där. Partiet vann väljare främst från borgerliga partiet Partido Popular, PP. Men PP vann i sin tur väljare från ett mittenparti. Det socialdemokratiska partiet satt vid makten inför båda valen.

I Kanada kom liberalen Pierre Trudeau och hans parti att behålla makten. Liberalerna förlorade röster och mandat och måste samarbeta med andra partier för ett fortsatt regerande.

Det konservativa partiet ökade, men inte tillräckligt för att vinna regeringsmakten. En ökad geografisk splittring kom att ske, eftersom konservativa partiet dominerar i stater där olje-, kol- och gasindustrin är stor.

I Norge gjorde Senterpartiet ett bra kommunalval och vann på en politik som uppfattades gynna landsbygden. Även Miljöpartiet gjorde ett bra val.

De fyra regeringspartierna, tre borgerliga och högerpopulistiska Fremskrittspartiet, backade. Det gjorde även Socialdemokraterna. I västra Norge ökade ett parti som är emot vägtullar.

I regionalval i Tyskland kom högerpopulistiska Alternativ för Tyskland, AfD, att öka, särskilt i öster. Som i Sachsen i valet i september då partiet nästan tredubblades till drygt 27 procent och blev näst störst. I Thüringen i valet i oktober fördubblades AfD till drygt 23 procent och blev näst störst även där.

I riksdagsvalet i Finland i april blev det regeringsskifte från borgerligt till en S-ledd regering. Och i Österrike omvaldes den borgerliga koalitionen med Liste Kurz, före detta Folkpartiet ÖVP, ihop med högerpopulistiska Frihetspartiet, FPÖ. Det förra partiet ökade och det senare minskade. Socialdemokratiska SPÖ gjorde sitt sämsta val någonsin med bara drygt 21 procent.

I Storbritannien vann i valet 12 december det konservativa partiet Tory valet, som regerat i 9,5 år. EU-utträdet brexit var avgörande för tidigare Laboursympatisörer som kom att rösta på Tory.

I flera valkretsar i norra England, som kallats den röda muren, som socialdemokratiska Labour vunnit i under 70, 80, 90 år i rad kom en majoritet att rösta på Tory. En nationalism ledde till Torys valseger eftersom brexit, utträde ur EU, var i centrum i valet.

I Grekland vann i början av juli det traditionella borgerliga partiet, som ofta haft makten, Ny Demokrati valet. Partiet fick majoritet i parlamentet, delvis tack vare valsystemet som ger det största partiet 50 extra mandat av de 300 det är val till (bara 250 fördelas utifrån valresultatet).

Danmark är ett intressant exempel där det högerpopulistiska partiet har gått tillbaka och Socialdemokraterna, S, erövrat regeringsmakten

Danmark är ett intressant exempel där det högerpopulistiska partiet har gått tillbaka och Socialdemokraterna, S, erövrat regeringsmakten i valet i juni. Det senare skedde till priset av att partiet, lett av Mette Frederiksen, anammat en restriktiv invandringspolitik. Men partiet har en vänsterliggande ekonomisk och social politik.

Högerpopulistiska Dansk Folkeparti, DF, tappade väljare, mer än en halvering från drygt 21 procent 2015 till knappt nio procent. Tappade gjorde DF till mindre, mer högerliggande, partier som också var invandringsnegativa.

Och så tappade DF till borgerliga Venstre och, som nämnts, S, som båda närmat sig den restriktiva migrationspolitik DF har. DFs tapp åt höger kan ha berott på att DF framstått som för vänsterliggande och välfärdsinriktat för väljare på sin högerflank.

S tappade lite grann åt vänster och till ett socialliberalt parti. De kom, trots generösare invandringspolitik, att stödja bildandet av en S-regering.