Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Robert Sundberg: Ställ in ordinarie val om extra val hålls efter halvtid

Mandatperioder och regeringar

Regeringskrisen är ett faktum efter ett misstroendevotum mot regeringen i riksdagen. Här ska ett par faktorer rörande svenska politiska systemet tas upp. En är riksdagens mandatperioder. En annan är regeringars storlekar och budgetar.

I Sverige är mandatperioderna fyra år. Det är de i de flesta andra länder. I några är de längre, exempelvis Storbritannien har fem år. Få länder har kortare perioder än fyra år. Sverige hade tre år mellan 1970 och 1994.

I nästan alla länder är det olika dagar för val till parlamentet och lokala eller regionala val. Ytterst få länder har samma valdag för båda valen. Sverige är ett av de länderna sedan 1970.

Nästan alla länder har möjlighet till nyval, eller extra val som det heter i Sverige. I nästan alla fallen börjar en ny mandatperiod efter ett nyval. Så är det i bland annat Storbritannien, Danmark och Israel. Bara ett fåtal länder har extra val där det valet bara gäller resten av mandatperioden. Sverige är ett av dem. Norge har inte ny- eller extra val.

Att det i Sverige inte börjar ny mandatperiod beror på att det här ska vara val till både parlamentet och kommunal nivå (regionerna är en form av kommuner och kallades till 2018 landstingskommuner).

Misstroendevotumet mot regeringen har rest frågan om ett extra val borde föra med sig en ny mandatperiod. Det går bara om valen till parlamentet och kommunerna (regionerna) delas upp.

När inte en ny mandatperiod börjar blir inte ett extra val ett bra alternativ annat än i början på en mandatperiod. Flera kriser har dock inträffat när bara ett år, eller ett och ett halvt, återstått av mandatperioden.

Några exempel är första Fälldinregeringens fall på kärnkraften 1978, andra Fälldinregeringens fall på skatterna 1981 och Carlssonregeringens fall på stoppaketet (strejkstopp) 1990.

Då treåriga mandatperioder infördes fanns resonemang att det ordinarie riksdagsvalet skulle ställas in om en regering föll och extra val utlystes när halva treårsperioden gått. Då skulle en mandatperiod på mellan nästan 4,5 år och drygt tre år följa.

Det skulle ha gjort extra val mer attraktiva att använda. Och det skulle, om det användes någon gång, ge exempel på då kommunala val hölls särskilt, likt det var före 1970. Det skulle då gå att se om valdeltagandet skulle minska i de kommunala valen (kommun, region) om inte riksdagsval hölls samtidigt.

Sverige kom efter 1994 att åter ha fyra års mandatperioder. Om ordinarie riksdagsval ställs in om extra val utlyses när halva perioden gått skulle mellan nästan sex års och drygt fyra års mandatperiod erhållas. Skulle det ha gällt nu skulle en mandatperiod på fem år erhållas om extra val skulle hållas i september.

Vad gäller svenska regeringars storlekar och budgetar så har de flesta länder regeringar med majoritet i parlamentet. Så är det bland annat i Storbritannien, Finland, Tyskland, Österrike och Frankrike. De partier som stödjer regeringen sitter nästan alltid också i den. Med det blir det tydligt vilka partier som väljarna kan utkräva ansvar från gällande den politik som förts den gångna mandatperioden.

I några länder har regeringen stöd i parlamentet, men inte en majoritet räknat på det parti eller partier som utgör regeringen. Det finns alltså ytterligare ett parti, eller flera, i parlamentet som också stöder regeringen och dess politik, vanligen i form av dess budget. Denna typ av regering gör det svårare för väljarna att utkräva ansvar från. Sådana regeringar finns bland annat i Norge, Danmark och Sverige.

Sverige går mot att behöva ha en regering som har samma underlag för att bildas som för att utforma budget. Det underlättar även för väljarna att utkräva ansvar

Sverige har sedan 1921 haft flera sorters regeringar. Det har varit majoritetsregeringar ibland, med ett eller flera partier. Och det har varit minoritetsregeringar, som haft stöd från ytterligare ett eller flera partier.

I det senare fallet har riksdagen haft större makt än i det förra. Före inträdet i EU var det lättare att kunna ha den senare typen av regering. Efter EU-inträdet har det blivit svårare. Nästan alla andra EU-länder har regeringar som har majoritet i parlamentet. Sverige, och Danmark, är några av få länder där det ofta eller alltid inte är så.

En svensk regering som är i minoritet kan i riksdagen förankra den politik den avser driva på EU-nivån. Att ha små regeringar med bara parti eller flera partier som har 10, 15, 20, 25 eller 30 procent i riksdagen är dock svårare nu än innan EU-inträdet.

Det upplägg som Sverige haft de gångna 2,5 åren har varit ovanligt. En majoritet på fem partier har varit regeringens underlag för att kunna bildas. Fyra av de partierna har stått bakom budgeten men saknar majoritet i riksdagen. Och bara två partier, med 33 procent av riksdagens ledamöter, har utgjort regeringen.

Sverige går mot att behöva ha en regering som har samma underlag för att bildas som för att utforma budget. Det underlättar även för väljarna att utkräva ansvar då det är val.