Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Robert Sundberg: Svårt läge för regeringen

Januariavtalets politik

Annons

Nästan ett år har gått med den nya regeringen sedan valet. Den kunde inte tillträda förrän i början av detta år.

Underlaget för regeringen kom att bli, förutom regeringens Socialdemokraterna och Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna i januariavtalet. S och MP vann med avtalet att de kunde fortsätta regera och påverka samhällsutvecklingen,

C och L vann inflytande på flera områden och att de får igenom en del av sin politik, Liberalerna exempelvis med borttagandet av den så kallade värnskatten för de med högre inkomster.

Men regeringen och dess två avtalspartier C och L har inte majoritet i riksdagen med sina 166 mandat (en ledamot från L har lämnat L). De fyra oppositionspartierna har majoritet, tre till höger med 154 mandat och Vänsterpartiet med 27 (en har lämnat partiet), tillsammans 181 mandat.

Vänsterpartiet tolererade visserligen regeringen i omröstningen om statsminister. Men V är fria att rösta emot regeringen och C och L. I frågan om förändringen av arbetsförmedlingen och misstroende mot ministern för det var det nära att V agerade så.

De fyra avtalspartierna och därmed regeringen och dess politik är alltså mittenliggande i två avseenden. Mandatmässigt i riksdagen är det så eftersom de fyra partierna har partier både till höger och vänster om sig. Och de är sammanlagt större än de fyra partierna bakom januariavtalet.

Det andra avseendet är politiskt. Flera av de 73 punkterna i januariavtalet innebär liberaliseringar, som om arbetsförmedlingen. Och sådant som brukar beskrivas högerliggande, exempelvis på områden som ekonomi och skatter finns också, exempelvis borttagna värnskatten.

Socialdemokraterna har med innehavet av regeringsmakten visserligen möjlighet att påverka i många avseenden. Men mycket av det som rör skatter, ekonomi och offentlig välfärd går inte att lägga åt vänster.

Särskilt välfärden i kommunerna behöver resurser och välfärden där är viktig särskilt för de äldre, varav många har låga inkomster.

De inkomstklyftor som växt länge och nu är ganska stora, vilket påpekades i Långtidsutredningen nyligen, är det svårt för S och regeringen att göra något åt. Tvärt om riskerar klyftorna att öka när värnskatten tas bort.

Det är också bland låginkomsttagare som S tappat väljare, enligt Statistiska centralbyråns stora mätning. S har också tappat bland arbetare, LO-medlemmar, varav många har låg eller medelstor inkomst. Bland medel- och högutbildade och tjänstemän har S klarat hålla sitt väljarstöd bättre.

Särskilt välfärden i kommunerna behöver resurser och välfärden där är viktig särskilt för de äldre, varav många har låga inkomster.

S och regeringen har en svår uppgift framför sig resten av mandatperioden. Konjunkturinstitutet kom härom dagen dessutom med en prognos som visar på en stigande arbetslöshet, från 6,8 procent 2019 till 7,4 procent 2021.