Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Robert Sundberg: Välfärden behöver pengar

Välfärdskommunerna

Annons

I Karlskrona ska kostnaden för mat på äldreboenden höjas med 500 kronor per månad och person. Det framgår av sammanställning av Expressen / Kvällsposten (25/10, webb) om att många sydsvenska kommuner "går på knäna" för att klara budgeten.

Rubriken är: "Nödropet: 43 miljarder back - så skär din kommun ned". Det krav kommuner har att hålla budgetar kommer att "slå hårt mot välfärden".

Det kommer att bli brist på personal, utöver brist på pengar, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. I Lund ska äldre få mindre hjälp med städning och tvätt, är ett annat exempel i artikeln.

De stora, ökade, kostnaderna för kommunerna är en reell fråga. Kommunerna har bara en viss mängd pengar och måste prioritera hur de ska användas. De enda verktyg de har att öka pengarna är att höja kommunalskatten och att införa eller höja avgifter.

Många av de kommuner som har det mest kärvt har redan hög kommunalskatt. Kommunerna skulle behöva mer pengar i anslag från staten, i statsbidrag, för att klara problemen.

I statsbudgeten för 2020 finns runt fem miljarder kronor mer till kommuner samt några speciella bidrag. Det är för lite.

Staten har lagt allt fler uppgifter på kommunerna. Ett exempel är skolan, som kommunaliserades för 30 år sedan (före det var vissa saker kommunala som skolbyggnader, och vissa statliga som lärarnas löner).

Det som på 60-, 70- och 80-talen kallades för välfärdsstaten är nu i hög grad välfärdskommunerna. Många uppgifter har flyttats från staten till kommunerna. Dessutom ökar antalet och andelen som är äldre och i vårdbehov, som ofta åligger kommunerna.

Dessa problem med behov av flera tiotals miljarder kronor mer till kommunerna för att behålla ungefär nivån på välfärden nu är en realitet.

På kommunal nivå hamnar kostnader för personer som hamnar utanför sociala försäkringssystem och ersättning, som sjukförsäkring, arbetslöshetsersättning. Sådana personer hamnar som kostnader för kommuner i försörjningsstöd (förr socialbidrag).

Dessa problem med behov av flera tiotals miljarder kronor mer till kommunerna för att behålla ungefär nivån på välfärden nu är en realitet.

Samtidigt finns en rad faktorer som begränsar regeringens och riksdagens möjligheter att anslå mer pengar.

Skattenivån (skattekvot) ska inte höjas. Det är fastslaget i januariavtalet och en majoritet av partierna i riksdagen är emot en höjd skattenivå.

När konjunkturen mattas av minskar även skatteintäkterna eller ökar inte lika mycket som tidigare år.

Flera andra områden behöver också pengar. Försvaret är ett. Det ska få fem miljarder kronor mer i ett första steg, finansierat via avgift för banker. Men ytterligare 15 miljarder kronor 2022 till 2025 ska tillföras och saknar finansiering.

Polis- och rättsväsen ska ha mer resurser.

Och åtgärder mot globala uppvärmningen, som det är bråttom med, kräver pengar.

Det är ett svårt läge och lätt för väljare att bli missnöjda och stödja partier i oppositionen.

Att en moderatledd regering stödd av Sverigedemokraterna skulle klara av den politiska situationen bättre, med de starka krafter för lägre skatter som då skulle få inflytande, är föga troligt.