Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Rösta i kyrkovalet!

I morgon är det val, närmare bestämt tre val. De äger rum till de olika nivåerna i svenska kyrkan: kyrkofullmäktige i lokala församlingen, stiftet på regionala nivån och kyrkomötet på nationell nivå.

Annons

Fram till 1997 var valen vart tredje år, därefter vart fjärde år. De kyrkopolitiker, som de kallas, som väljs erhåller en mandatperiod på fyra år, till 2017.
Valdeltagandet har varierat. 1997 var det nere på tio procent, men 2001 ökade det till 15 procent. Sedan minskade det igen och blev 12 procent 2009.

I val på 00-talet lyckades Sverigedemokraterna ta platser, fyra av 251, i valet till kyrkomötet efter att ha ansträngt sig i valkampanjer i valen då. Gränsen för att få mandat är lägre än den spärrgräns på fyra procent som finns i riksdagsval.
När valdeltagandet är lågt är det främst personer som är lågutbildade, är låginkomsttagare, har invandrarbakgrund eller är yngre som röstar i mindre grad. I de grupperna är partier till vänster om mitten starkare än de borgerliga partierna. Därför är vänsterblockets partier relativt sett svaga i de kyrkliga politiska församlingarna.
Ibland är det bara Socialdemokraterna som ställer upp bland partierna till vänster om mitten i vissa församlingar.

Som jag skrev i en ledare på sidan 3 nyligen gillar jag tanken att Svenska kyrkan ska vara en öppen folkkyrka. I en sådan kan även de som bara går på gudstjänst ibland, eller vid högtidliga tillfällen som konfirmationer, i jultid och liknande, känna sig hemma.
Därmed känner sig också de som inte hör till de frekventa gudstjänstbesökarna hemma i Svenska kyrkan. För det är viktigt att Svenska kyrkan inte vänder sig inåt och blir en angelägenhet för enbart de mest övertygat kristna.
Kyrkan, och religionsutövningen, är en del av övriga samhället även om Svenska kyrkan är separerad från staten sedan slutet av 90-talet.
Det finns ju fortfarande många beröringar mellan Svenska kyrkan och övriga samhället, inte minst i kyrkobyggnader, prästgårdar, kyrkogårdar, kulturarv och diverse aktiviteter.

Jag hoppas att många utnyttjar sin rösträtt i morgon. Svenska kyrkan förtjänar att vara en angelägenhet för ett så stort antal av dess medlemmar som möjligt. Ett bra partival för att det ska vara så är Socialdemokraterna. Dess kandidater vägleds av arbetarrörelsens värderingar och de bör komma till uttryck i Svenska kyrkan och dess verksamhet.
Att kyrkopolitiken tack vare lågt valdeltagande, där främst S-sympatisörer röstar i låg utsträckning, är borgerligt dominerad bör det påminnas om.
Har man värderingar till vänster om borgerligheten kan röstning i kyrkovalet, förutom att stödja visionen om öppna folkkyrkan, bidra till att minska borgerlighetens dominans.
Det försvårar även för exempelvis Sverigedemokraterna att komma in eller få stor representation på kyrkomötet.
Dessutom väger den egna rösten tungt när få röstar av cirka fem miljoner röstberättigade.

Robert Sundberg
robert.sundberg@daladem.se