Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Rune Lindström 100 år (Del 1)

Dala-Demokraten startar en ny artikelserie om Rune Lindström som i dag den 28 april, skulle ha fyllt 100 år.

Rune Lindström. Diktaren, författaren, tecknaren. Bortglömd, sedan många år. Bortkastad av det samhälle han en gång satte på kartan. Torsdagen 28 april 1916 föddes Rune Lindström i Västanfors i Fagersta. I dag skulle han ha fyllt 100 år. Vid 12 års ålder blev han förälskad i Leksand. Där avled han tre dagar innan han skulle ha fyllt 57 år, 25 april 1973.

Finns det någon, förutom hans barn, som minns Rune Lindström och som kanske till och med träffade honom? Till hans odiskutabelt mest intressantaste gärning, pjäsen, teaterdikten Himlaspelet har man vänt ryggen. Det är en utveckling eller ett ickebeteende som pågått i Leksand under en tid. Tyvärr alldeles för länge. Teaterdikten Himlaspelet som handlar om Leksand. Hjärtat av Dalarna som under decennier var synonymt med Himlaspelet. Alla har inte vänt ryggen till, men idag är ointresset och okunskapen i kommunen för konstverket i det närmaste fullständigt.

Jag sitter med en tidningsartikel från Aftonbladet daterad 18:e december 1945. Jag citerar: ”Himlaspelet fick nypremiär i New York! Rune Lindströms Himlaspelet har inte endast fått sin nypremiär på Röda Kvarn i Stockholm utan också på fyrtioåttonde gatan i New York, där filmen på nytt väcker kritikens och publikens beundran.”

En gång för länge sedan blev Rune Lindströms enkla dikt inspelad på film. Ja, en riktig biograffilm i regi av Alf Sjöberg. Tre år senare, 1944, började Sjöberg samarbeta med en annan ung begåvning, Ingmar Bergman.

Filminspelningen av pjäsen Himlaspelet påbörjades strax efter det första gästspelet på Dramaten julen 1941. Då och på Sveriges nationalscen framfördes Himlaspelet (pjäsens namn är Ett spel om en väg som till Himla bär) precis som senare i Leksand av amatörskådespelare från leksandstrakten. Knegare och bönder fick Dramatens lampa att lysa rött. Samtliga av de 40 föreställningar som genomfördes vid Nybroplan under krigsåren var fullsatta. Teaterhistoriskt är det ett magnifikt rekord satt av en amatörensemble trallandes på dalmål.

I hjärtat av Bergslagen växte Rune Lindström upp i bruksmiljö. Något som satte sin prägel på hans tänkesätt och inställning till många centrala frågor livet igenom. Hans farfar var brukssmed och yrket hade gått i arv från far till son sedan den tid då järnmalm började brytas i Järnbärarland. När industrialismen började bryta sönder bruksidyllen i Fagersta under 20-talet sökte sig familjen Lindström till Dalarna och Säterdalen med smörgåsar och thermos i unikaboxen för att lyssna på forsen. Och sommaren 1928 kom de för första gången till Leksand och sjön Siljan.

Där och då under det komplicerade trettiotalet föddes Rune Lindström alter ego, legodrängen Mats Ersson, Himlaspelets hjälte. Den enkla och vanliga människan så besviken över världens ondska och cynism att det enda som återstår är att leta upp Guden eller vad det är för något som styr, och väl framme slå näven i bordet och öga mot öga ställa frågan vi alla vill ha svar på; ”Varför har du gjort världen så ond?”

Den repliken skrev Rune Lindström 1936 i Berlin. Då var han tjugo år. Det var vid Brandenburger Tor och runt olympiastadion som han bestämde sig för att på sitt alldeles egna sätt, med penslar och färg och som på en dalmålning, bekämpa odjuret som börjat kräla över kontinenten.

Fotnot: I kommande avsnitt: Alla sökte sig till Himlaspelet. Himlaspelet på Dramaten. Rune Lindström och Filmen. Påverkade Rune Lindström The Beatles? I kväll, torsdag (klockan 18.00), sker ett samtal om Runes verk med Martin Lindström.

LÄS MER KULTUR