Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

S måste bli ett Framtidsparti

Annons




Slutsatsen blir således, att bara fler kvinnor kandiderar så kommer fler kvinnor att nomineras och väljas in. Man bör dock fundera över om ett parti som betecknar sig som feministiskt alltsedan ett kongressbeslut år 2001, inte borde vara redo att ta steget fullt ut. I betydelsen av att införa jämställd könsrepresentation vid partikongress i sina stadgar, under partikongress 2013. Steget bör ses som ett tydligt ställningstagande för jämställdhet, vilket backas upp av ett politiskt principbeslut som ligger rätt i tiden och är på tiden. Ett beslut avsett att kompensera där strukturella könsmönster i politiken ger att efterfrågan på kvinnliga kandidater är låg.

Obalans gällande politisk representation syns även i Statistiska centralbyråns, SCB, statistikrapport år 2013, Folkvaldas villkor i kommunfullmäktige. Rapporten visar att partiernas rangordning av sina kandidater i stort sett avgör vilka kandidater som väljs in. Studerar man gruppen som toppar listorna efter politiskt parti konstaterar SCB, att rörande toppnamnen är det endast ett fåtal partier, som har en jämställd fördelning mellan män och kvinnor.
Historiskt sett är det allmänt känt att kvinnorepresentation inom politik och andra maktsfärer i samhället, inte utvecklats per automatik eller genom någon osynlig hand. Och i dag pekar svensk och internationell forskning, färsk statistik samt utredningar på en strukturell tröghet, inför att förändra den kvinnliga underrepresentationen i samhällets maktsfärer. Politiska beslut rörande förändring inom den egna partiorganisationen, handlar därför i dag till största delen om kunskapsinhämtning, kopplat till vilja att gå till handling.

Det finns flera tungt vägande skäl till varför socialdemokraterna bör verka aktivt för att vara ett Framtidsparti, som ligger före sin tid och visar på en rättfärdig väg för övriga samhället. Av den svenska demokratiska eliten är 26 procent kvinnor. Nästan två tredjedelar av dagens, en halv miljon chefer, är män. I gruppen näringslivets toppchefer är två procent kvinnor. Om kvinnors löner ökar med dagens takt kommer det att ta hundra år; innan kvinnor och män tjänar lika mycket. I de mest välavlönade yrkesgrupperna företagsekonomer och personaltjänstemän tjänade männen 9 000 kr mer i månaden än kvinnorna. I en av de tio största yrkesgrupperna tjänar kvinnorna mer än män. Föga förvånande är det inom vård och omsorg som kvinnorna tjänar hela 200 kronor mer i månaden än män.
Inom svensk forskning har man vid studier av svenska kommuner funnit att kvinnor gör andra politiska prioriteringar än män. Det betyder att den könsmässiga representationen har betydelse för den politik som formas och förs. En slutsats man kan dra av de vetenskapliga fynden, är att den sociala representativiteten har effekt på politiska beslut gällande hur medborgarnas resurser fördelas. Denna slutsats bekräftas av att forskarna funnit stöd för; att kvinnors representation i den lokala politiken har betydelse för kvinnors livsvillkor.

Ett graverande exempel är att vara kvinna i Sverige och drabbas av hjärtinfarkt betyder att man behandlas i lägre grad än män. Av fyra granskade behandlingsformer underbehandlades kvinnor i 89 procent av fallen, jämfört med män. Varför de medicinska resurserna fördelas ojämlikt är obesvarat. Dock har man konstaterat att forskningen kring kvinnor och hjärt-kärlsjukdom är mycket eftersatt och att kunskapsnivån är oroväckande låg.
Inför partiets kongress i april bör man på allvar beakta att sedan år 2006, visar Sverige ett jämställdhetstapp inom områden som makt, ekonomi, hälsa och utbildning. År 2013 bör vara året då jämställdhet lyftes från att vara en kvinnofråga med låg status, till en högstatusfråga som angår alla. Jämställdhet existerar inte förrän lika lön och livsvillkor samt politisk representation är lika angelägna för både kvinnor och män. Ett förslag om jämställda partikongresser är därför inte ett blodfattigt policydokument eller ett genombrott för kvinnorna. Det är ett principfast politiskt grepp, på vägen mot ett efterlängtat genombrott för full demokrati och verklig jämställdhet i samhället.

Marina Andersson,
S-debattör

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel