Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Så lyckas man med ett litteraturhus

Nyckeln till framgång för ett Litteraturens hus är låga fasta kostnader för hyra och personal. Lägg resurserna på verksamhet och engagera många olika aktörer.
Det skriver Björn Sandmark, en av initiativtagarna till Litteraturhuset i Göteborg.

En bra förebild för Litteraturhus är Litteraturhuset i Oslo, som är en stor anläggning med mångfacetterad verksamhet. Men ekonomin har ställt till allt större problem på senare år.

Norge är ett rikt land, kanske får man ordning på det och säkrar driften. I Sverige hade det knappast gått att driva ett så stort hus. Det är nog tyvärr bara att glömma.

LÄS OCKSÅ: Litteraturen ska lyfta med eget hus

När jag var chef på Kulturförvaltningen i Göteborg (2008-2014) drev Kulturnämnden frågan ”att stärka litteraturens ställning i staden och landet”. Det fattades beslut om en stor ombyggnad av Göteborgs Stadsbibliotek. En ambulerande internationell författarscen skapades, delvis med Kulturhuset i Stockholm som förebild.

Tanken var att få de olika litterära aktörerna i stan att samarbeta. Stadsbiblioteket var drivande, men Författarcentrum Väst, Världskulturmuseet och Bokmässan var med. Dessutom deltog Göteborg & Co och Västra Götalands Regionen.

För att särskilt stödja fria författare återinfördes två årliga arbetsstipendier på samma nivå som Författarförbundets stipendier och två litterära priser, bland annat ett årligt essäpris på hundratusen kronor.

LÄS ULF LUNDÉN: Därför ska vi ha ett litteraturens hus

Och så skapades Göteborgs Litteraturhus. Initiativet kom från den konstnärliga fakulteten vid Göteborgs Universitet. Valand har en av landets viktigaste författarutbildningar. Poeten och litteraturvetaren Gunnar D Hansson dåvarande utbildningskoordinatorn Johan Öberg och jag hade ett möte på Café Berlin på Vasagatan.

Vi spånade fritt om en gammal idé från nittiotalet när vi jobbade med Tidskriften Ord & Bild. På den tiden fanns det planer på att göra om Lagerhuset vid Järntorget till ett hus med rent kulturell inriktning.

Hansson och Öberg tänkte sig att stadens kulturförvaltning skulle starta ett litteraturhus i egen regi och efter några år lämna över det till en förening av medlemmar i litteraturlivet. Kulturnämnden tillsatte en utredare, Ingrid Elam, som då jobbade på Malmö högskola. Hon lämnade några förslag.

Kulturnämnden valde det minsta, att hyra in sig i ett rum i Lagerhuset och låta Stadsbiblioteket starta projektet under Bibliotekets ombyggnad. Den 2 oktober 2013 öppnades Göteborgs Litteraturhus och under 2014 gick driften över till just en ideell förening i huset som nu finansieras till största delen genom kommunalt verksamhetsstöd, men också av några andra aktörer.

Ett Litteraturhus kan inte uppstå ur intet, utan kräver att många olika aktörer är engagerade. Så är det i Göteborg och det gäller kanske i ännu högre grad i en mindre region som Dalarna. Tänkbara samarbetspartners är förstås högskolan, men biblioteken, bildningsförbunden, förlag och givetvis författarna själva måste tycka att det är viktigt och vilja medverka, annars är chansen inte så stor att det blir kontinuitet.

Det som för lång tid framöver raserade tanken om ett nytt Litteraturhus i Stockholm var de storvulna planerna på nytt hus på Sveavägen och direktörstjänster. Kostymen blev för stor.

Göteborgs litteraturhus är inte så mycket ett hus som ett smart inrett rum på 170 kvadratmeter med en anställd verksamhetsledare. Litteraturhuset fungerar med en publik från 15-100 besökare utan att verka varken tomt eller för fullt. Lokalen ligger i en miljö i anslutning till Frilagret, ett kulturhus för unga, en restaurang och tre våningar olika kreativa verksamheter, som bland annat tidskrifterna Ord &Bild, Glänta, Paletten och Bokförlaget Korpen.

Min erfarenhet säger mig att det är bra att med en gång skrota de allra största planerna när det gäller planering av nya kulturhus. Och så att hitta en bra och passande central lokal gärna i närheten till ett bibliotek.

Försöka att – om det går – begränsa fasta kostnader som hyra och anställd personal. Om det ska bli ett litteraturhus värt namnet är det istället driftspengar till arrangemang och verksamhet som behövs. Det är vad som händer där som kommer att avgöra om det blir en framgång.

Fotnot: Artikelförfattaren är till vardags chef för Göteborgs stadsteater. Björn Sandmark har bland annat ett förflutet som kulturskribent för Göteborgs-Posten och Expressen. Han kommer i fortsättningen att medverka med jämna mellanrum på Dala-Demokratens kultursidor.