Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Säkerheten i Cykelvasan

Martin Löfgren skadade sig i årets ­cykelvasa och är kritisk till hur loppet arrangeras. Vasaloppet har dock vidtagit många ­åtgärder för en hög ­säkerhet, ­menar organisationen.

Annons

– Banan är för snabb och det är för många deltagare så det blir trångt. I vissa partier­ har man inte en chans att bromsa om det behövs, ­säger Martin Löfgren.
Ungefär fyra mil in i loppet var olyckan framme för honom.

I en nerförsbacke på väg mot kontrollen i Eldris ­ramlade cyklisten framför Martin Löfgren, som inte hann bromsa eller väja.­Enligt honom på grund av trängseln och den höga farten.
– Jag kollade på min färddator och insåg att jag hade legat i 40 kilometer i timmen i backen. Inte för att jag vill köra så snabbt, men man tvingas hålla jämn takt med de andra cyklisterna när man kommer i en stor klunga.
Bland annat gick Martin Löfgrens ena axel ur led och han spräckte ett revben.
På nummerlapparna finns ett nummer till Vasaloppet som deltagare ska ringa vid olyckor. Det tog en kvart för Martin Löfgren att få svar. I samband med det kom en funktionär som skulle hämta en annan skadad cyklist. Martin Löfgren fick då skjuts till kontrollen och sedan till akutmottagningen.

– Där såg det ut som en krigszon. Folk kom in all­deles blodiga med bandage runt sina huvud. Jag låg ­ där mellan 17.00 och 04.00. Personalen hade inte en chans att hinna med. Det är inte rimligt att ett idrottsevenemang ska leda till så här många skador.
Under loppet fördes cirka 40 cyklister av 11 000 deltagande till samhällets vård på grund av skador. Tommy Höglund, sportchef Vasaloppet, menar att organisationen vidtar många åtgärder för att höja säkerheten.
– Till exempel informerar vi om att de som vill köra i ett lugnt tempo ska hålla till höger, och längs hela ­banan finns plats för minst två cyklister i bredd för att folk ska kunna köra om ­säkert, säger han.

För att jämbördiga cyklister ska starta samtidigt finns ett så kallat seedningssystem. Alla som har en tid i Cykelvasan från tidigare år, eller från något av ett 15-tal andra cykellopp, placeras i en startgrupp efter hur de väntas prestera i spåret. Snabba cyklister får sedan starta tidigt och vice versa.
– Cykelvasan är ett ungt lopp med många förstagångscyklare och alla har inte­ en registrerad tid från tidigare eller andra lopp. Därför kan även snabba cyklister hamna i en senare startgrupp, förklarar Höglund.
Än är det inte bestämt hur många platser eller hur stora­ startgrupper det blir i Cykelvasan 2014.
Först ska Vasaloppet utvärdera årets lopp, bland annat med hjälp av deltagarenkäter, funktionärers och den egna personalens upplevelse.

Selma Wolofsky/DT