Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sexövergrepp hela uppväxten

Sofia Rapp-Johanssons föräldrar var missbrukare. Hennes pappa förgrep sig på henne. Hon och hennes syskon omhändertogs. Men de utsattes för nya sexövergrepp i en rad olika familjehem.
– Jag har anmält staten. Mitt mål är att kommuner ska bli skadeståndsskyldiga, säger hon.

Annons

På måndagen föreläste Sofia Rapp-Johansson hos Kvinnojouren i Borlänge-Säter. Anledningen var FN:s internationella dag för avskaffandet av mäns våld mot kvinnor.

Sofia Rapp-Johansson omhändertogs av socialnämnden i Enköping. Under tio år var hon placerad på barnhem och i familjehem. Hennes berättelse är en skakande redogörelse för levnadsöden, och för hur rättslösa barn kan vara.

Tragedin började hemma hos hennes föräldrar som var missbrukare. När hennes mamma låg inne på BB var hon två år.
– När mamma kom hem låg jag naken på täcket och gallskrek med blod mellan benen. Antagligen var det där som min pappa började förgripa sig på mig, säger hon.

Från tre-fyra års ålder har hon minnen av hur pappan drogade henne. Hennes mamma varvade perioder av alkohol- med narkotikamissbruk. Periodvis försvann hon och begick brott för att få tag i narkotika.

Föräldrarna skiljde sig. När mamman var borta var barnen hänvisade till sig själva eller pappan. Hans övergrepp fortsatte. När Sofia var sju år hämtade socialen alla syskonen. De placerades på en gård utanför Enköping.
– Vi fick en ny ”mamma och pappa”. Fast pappan började förgripa sig på mina syskon.

När hon försökte larma socialen fick hon svaret: ”Du ska inte projicera vad din biologiska pappa gjort”. Snart fick syskonen flytta hem igen, men det fungerade inte och de fick flytta vidare till ett barnhem.
– Mellan 7 och 9 år hade jag elva olika placeringar. Barnhemmet var det bästa, där fick vi syskon sköta oss själva ganska mycket.

Men det blev fler fosterhem och de hamnade på ett nytt ställe.
– Pappan hade ett ”lekrum” i källaren med kuddar och piskor. En dag låste han fast mig och gjorde något med min kropp så min höft pajade.

Höftskadan förklarades som en fotbollsskada, trots att hon inte spelade fotboll. Om det familjehemmet hade tidigare funnits misstankar om sexuella övergrepp. Men dessa hade lagts ned. En familj ville adoptera Sofia och hennes lillebror. Barnen fick varsitt fint rum och nya kläder. Men så fort socialen gått så fick de ta av sig de nya kläderna och bo uppe på vinden.
– När mamman jobbade på sjukhus på natten så förgrep sig pappan på mig i duschen, och min lillebror tvingades titta på.

På ett familjehem i Dalarna med många barn begick de äldre pojkarna sexövergrepp mot de yngre barnen utan att någon ingrep.
Sofia Rapp-Johansson blev själv missbrukare. Men sedan 2004 är hon nykter. Hon engagerar sig i före detta fosterbarns kamp för att få ersättning, men tillhör de som var placerade för sent. Nu driver hon en egen process mot staten.
– Jag vet att jag inte kan vinna, men jag vill ha en debatt. Det här händer idag. Om fosterbarn säger att de far illa ska det vara upp till kommunen att bevisa att det inte är så.
Sylvia Kjellberg
sylvia.kjellberg@daladem.se