Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kalle Almlöf – en förnyare som ständigt blickar framåt

/
  • Hemma på Sterbytäppan trivs Kalle Almlöf allra bäst.
  • Skivan Västerdalton var banbrytande då den gavs ut på eget förlag.
  • Kalle Almlöf med sin enda fiol som han har byggt själv. Han bygger för det mesta två fioler om året.
  • Hemma i fiolverkstaden på gården, för det mesta bygger han fiolerna i Lima.
  • Med van han greppar han halsen om fiolen.

Riksspelmannen Kalle Almlöf satte Västerdalarna på den svenska folkmusikkartan. Han förnyade folkmusiken i Sverige och startade fiolkursen på Malungs folkhögskola. Nu uppträder han bara om det är dåligt fiskeväder.

Annons

Han har lärt och inspirerat åtskilliga elever på fiolkursen på Malung folkhögskola. Nu är han pensionär och ägnar sig helst åt fiolbyggande och fiske. Att spela fiol på en scen gör han helst inte längre. Är det bra fiskeväder fiskar han hellre.

– Jag tycker det är onödigt mycket jobb, man ska träna låtarna, krångla med resor och boende och så ska man vara nervös.

– Jag var ute och turnerade i många år i olika konstellationer. Det var roligt att turnera men efter några år fick jag nog av att leva i kappsäck, säger Kalle Almlöf.

Parallellt med turnerandet kom intresset för att bygga fioler, Kalle bodde i Lund i flera omgångar och lärde sig hantverket hos Gustaf Hammarlund. Nu har han egen fiolverkstad hemma i uthuset men är helst hos vännen Jan Larsson i Lima och bygger.

– Fiolbygge är väldigt roligt när man får till ett instrument som någon tycker om att spela på. Det är en pärs att lämna ifrån sig fiolen, det är som att skicka ut ett barn i världen.

För Kalle Almlöf har fiolmusik varit hans signum från barnsben då han kommer från musikalisk familj.

– Man hörde ju folk som spelade och sjöng i stort sett varje dag, min moster sjöng jämt.

Han började spela fiol i 9-årsåldern, i den kommunala musikskolan av musikdirektör Rudolf Sundkvist.

– Eftersom jag tyckte det var roligt så tränade jag. Det finns ingen som blir bra om man inte tränar. Det där pratet om att man ska ha det i generna är bara nys.

Under gröna vågens progressiva era på 1970-talet var han en inflytelserik musiker. Han spelade med Merit Hemmingsson som spelade folkmusik på Hammondorgel, något som då var förbjudet inom folkmusiken.

1972 blev han och spelmannen Anders Rosén rebeller när de gav ut skivan Västerdalton på eget förlag. De ville sätta Västerdalarna på folkmusikkartan som de flesta förknippade med Österdalarna.

– Vi ville få ut mer musik härifrån, och när vi kom till Leksand och spelade Västerdalslåtar tyckte dom det lät norskt. Vi gjorde skivan själva tillsammans med Dansar Edvard som sjöng.

– Det var väldigt konservativt inom folkmusikrörelsen på den tiden. Anders Rosén och jag for runt till gamla gubbar, det skulle inte vara de tillrättalagda låtarna som inom spelmansrörelsen.

Vad är en riksspelman för något?

– Det är nåt som journalister gärna använder sig av, men ingen vet vad det innebär.

När han var ute och spelade på 1970-talet märkte han att det fanns ett stort intresse för att lära sig spela fiol.

Kalle Almlöf, Kungs Levi Nilsson från Siljansnäs och spelmannen Jonny Soling från Orsa fick en förfrågan från Ole Hjort på Musikhögskolan i Stockholm, om de ville gå på en pedagogutbildning för spelmän. Det ville de.

Dessförinnan hade Kalle varit borta från Malung under tio år och både turnerat och hunnit studera i Uppsala.

– Jag ville flytta hem och jag hade träffat Lisa på en sommarkurs hos Björn Ståbi.

Som nyutbildad musikpedagog gick han till den kommunala musikskolan i Malung och sökte jobb.

– Dom hade nyss anställt en fiollärare som inte tyckte om folkmusik. Om vi anställer dig skulle fiolläraren inte få något jobb eftersom folkmusik är så populärt nu, fick jag till svar.

Kalle gick till folkhögskolan i stället där han fick lite ströjobb som fiollärare, därefter fick han testa att ha en egen fiolkurs. Första kursen hade han 1978. Året därpå kom kollegan Jonny Soling och de båda blev ett begrepp inom folkmusikkretsar. Skolan var först i hela Sverige med fiolkurser i folkmusik. Många är de elever som utbildats på fiolkurserna i Malung. Mycket på grund av det goda ryktet som de båda fiollärarna har stor del i.

– Jag var fiollärare i över 30 år och det har varit intresserat folk som gått på kurserna, vilket har varit roligt.

Hösten 2014 fick Kalle Almlöf en fin utmärkelse utdelad av kungen. Det var Medaljen för Tonkonstens Främjande som Musikaliska Akademin delar ut till högt förtjänta personer som gjort betydande insatser i svenskt musikliv.

– Det var roligt att få, men man får den när det är dags att dö, ungefär som; tack för det du har gjort men nu är det finito.

Berit Djuse

LÄS OCKSÅ:

"Malungsmål är inte lätt att lära sig"

Boa är lanthandeln som vägrar dö

Annons