Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Spelar makthavarna någon roll?

Hösten innebär budgetbestyr i länets kommuner och i landstinget. Trots månader av förberedelser och goda kunskaper om de ekonomiska realiteterna, innebär de kommande fullmäktigemötena att majoritet och opposition ges chansen till en politisk profilering. Men i verkligheten är spelutrymmet ytterligt begränsat. Trots detta kända faktum kommer vi att få uppleva politikerutspel både i kommunerna och i landstinget.

Annons

Det är oftast onödiga aktioner och som väcker måttlig förtjusning i väljarleden. I kommunerna måste, oavsett om kommunen styrs av allianspartier eller de rödgröna, merparten av budgetmedlen satsas i de stora åtagandena, skolan, äldreomsorgen, familjeomsorg och i vården.

När pengarna fördelats mellan de tunga budgetposterna blir det inte särskilt mycket över till infrastruktur, fritid och övrig samhällsservice. Det svenska systemet innebär en inbyggd politisk bakbundenhet som få politiker vill tala om i valrörelser, men som är en realitet i deras vardagsarbete.
I landstingspolitiken är sjukvården i Dalarna den övergripande uppgiften. Fortfarande envisas landstinget också med att ha ansvar för kultur och vissa utbildningsfrågor. Personligen anser jag att Region Dalarna borde ta över medelsfördelningen till kultursektorn och länets folkhögskolor, eftersom regionen styrs av Dalarnas kommunalråd och därmed av personer som har en bred kunskap om de lokala förhållandena. Men jag misstänker att det inte blir någon förändring i huvudmannaskapet förrän Dalarna får regeringens tillstånd att bilda en egen region.

Mig veterligt har det aldrig gjorts någon vetenskaplig undersökning om i vilken utsträckning kommunernas satsningar och utveckling påverkas av vilka politiska majoriteter som styr mellan valen. Det är möjligt att de politiska makthavarna inte vill ha någon sådan utredning inför risken att den skulle visa att den partipolitiska styrningen på kommunal nivå är minimal. Om kommunen har en socialistisk majoritet eller leds av en borgerlig alliansmajoritet spelar således ingen roll. I varje fall har majoritetsförhållandet en mycken begränsad betydelse.
Därför är det inte så konstigt när vi så ofta hör folkvalda i kommunerna vädja till sina politiska motståndare att åstadkomma breda lösningar i kommunens ekonomiska politik. De vet naturligtvis att det mesta i nästa års budget redan är intecknade kostnader och intäkter. Manöverutrymmet är marginellt. Uppdraget som stadsfästs vid höstens budgetfullmäktigemöten är maningen att styrelser och nämnder måste skära ned i verksamheten.

Det nya skatteutjämningssystemet som träder i kraft under valåret 2014 innebär att Dalarnas kommuner och landsting tillförs friska pengar. Totalt handlar det om 330 miljoner kronor, varav 200 miljoner kronor tillfaller landstinget.
Men oavsett vem som styr i länets 15 kommuner och i landstinget efter valet om knappt ett år, blir direktiven till de folkvalda detsamma som hittills – ni måste spara om vi ska klara kärnuppgifterna med skola vård och omsorg.
Det kommunala uppdraget tycks hugget i sten!

Christer Gruhs

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv insändare Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv insändare Skriv debattartikel