Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Seriemördare är inte någon enhetlig grupp”

Annons

Är 42-årige Anders Eklund en seriemördare? Förenklat ska någon ha begått tre mord vid tre olika tillfällen för att kunna kallas seriemördare. Fullt så enkelt är det inte.
– Seriemördare är inte heller någon enhetlig grupp, säger Niklas Långström, chef för centrum för våldsprevention.

Anders Eklund har erkänt att han med närmare åtta års mellanrum mördat två kvinnor. Det räcker inte för att formellt räknas som seriemördare.
Samtidigt tyder hans totala brottslighet på sexuella avvikelser och tvångsmässigt beteende med hög upprepningsrisk.
Detta är bland annat anledningen till att hans nu granskas i förhållande till ouppklarade kvinnomord i såväl Sverige som våra grannländer.
– Definitionsmässigt är en seriemördare någon som begått tre eller flera mord. Då är vi inne på Thomas Quick och kanske någon till i Sverige, säger Niklas Långström.

Schablon

Begreppet seriemördare blev brett populärkulturellt lanserat i USA när experter vid FBI på 80-talet samlade fakta kring personer som begått flera mord. De fanns gemensamma faktorer hos de flesta undersökta och så uppstod en schabloniserad bild av seriemördaren.
– De hade blivit slagna när de var barn, de var vita män, hade vissa utseendeavvikelser etc. Men det finns en hel del modernare forskning som visar att det finns en hel del undantag från denna schablon. Problemet är att man från dessa få fall skapat en bild som riskerar att missleda, säger Niklas Långström och tillägger:.
– Det är dessutom stor risk att man gör de där gemensamma nämnarna till något som orsakat kriminaliteten.
Osäkerheten kring begreppet gör att Niklas Långström drar sig för att säga mer.

Olikheter

Att hitta seriemördare i svensk kriminalhistoria är också svårt just på grund av olikheterna. Prästen Anders Lindbäck i Sillbodal i Värmland dömdes 1865 till döden för tre giftmord men hängde sig före avrättningen. Han är alltså per definition seriemördare men har inga som helst likheter med sina sentida omskrivna kolleger i USA, med Thomas Quick - eller Anders Eklund.
En 60-årig man från Stockholm som sedan 1989 avtjänar livstids fängelse för totalt fem mord faller också utanför. Han kom ur en hård social miljö och mördade olycksbröder. Har inga likheter med Eklund.
Ifrågasättandet av Thomas Quick bygger också mycket på att han delvis faller utanför schablonmodellen. Till skillnad från alla de kända seriemördarna har Quick frivilligt erkänt.

Avslöjade

Med Quick finns däremot likheter. Tydliga paralleller finns också till "flickmördaren" från 60-talet och till andra sexualförbrytare med upprepningsbeteende som faller ur schablonen helt enkelt därför att de blivit fast och inte kunnat begå tillräckligt många mord. I "Haga-mannen" fanns potential till en seriemördare om han inte gripits i tid.
Ulf Olsson som dömts för mordet på Helene Nilsson i Hörby har också klara likheter med "Engla-mannen".
Anders Eklunds historia visar ett tydligt upprepningstvång, att han är en driftsstyrd seriebrottsling. Agerandet vid Pernilla-mordet har dessutom en tydlig signatur. Mordet har rituella inslag. Rikskriminalens GMP-grupp gjorde redan 2002 en ingående analys. Nu ska det göras en ny för att komplettera bilden.
Pernilla-mordet är påtagligt likt mordet på Malin Olsson i Göteborg 1994 vilket utredarna av båda fallen länge varit medvetna om.

GUBB JAN STIGSON

Mer läsning

Annons