Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Staffan Nilsson dokumenterar kvinnoklinikens historia

Annons

Teglet rasar och dammet ryker när kvinnokliniken vid Falu lasarett faller för grävskoporna. En som följer rivningen med stort intresse är Staffan Nilsson, som dokumenterar både rivningen och kvinnoklinikens historia.
- Här har fötts 134000 barn, säger han.

Staffan Nilsson gör dokumentationen, som ska vara klar i september, på uppdrag av Landstingsfastigheter. Han har satt sig in i klinikens historia både kring byggnaden och verksamheten där. Kliniken stod klar hösten 1949. Den har senare byggts till fyra gånger.
- Redan i slutet av 1930-talet diskuterades behovet av en klinik för barn- och kvinnosjukdomar. 1942 kom de första pengarna men bygget kom inte igång på grund av materialbrist under kriget.
Falu stad var ingen tillskyndare av bygget då man tyckte att sjukhuset tog alltför mycket mark i anspråk. 1947 började i alla fall kliniken byggas och var alltså färdig två år senare.

"Revolutionerande"

På bottenvåningen låg förlossningsavdelning och gynekologisk mottagning. En tandläkarmottagning och en avdelning för sjukhusets egen personal huserade också där. Den senare utnyttjades som "dragspel" exempelvis vid polioutbrott på 50-talet. Till att börja med var det inte särskilt många förlossningar på kliniken.
- Det började komma igång BB och sjukstugor runtom i länet. Men sen tog det fart på kliniken när man rationaliserade bort BB-avdelningar. Det unika med förlossningsavdelningen var tillgången till en mängd olika specialiteter och kunniga barnmorskor. Det var revolutionerande, säger Staffan Nilsson.
Klinikens framgång tillskriver han dess chef läkaren Sigge Thorén som omgav sig med duktiga medarbetare.
- Han satte kvinnokliniken på Sverigekartan.

Spädbarnsavdelning

En annan profil var barnläkaren Bertil Hamne.
- I stort sett alla vuxna falubor har varit hos honom, däribland jag.
På de övre våningarna fanns avdelningar för spädbarn 0-2 år och barn 2-15 år.
- Där låg barn med sjukdomar som man inte hade några botemedel för, hjärtfel, njursvikt, diabetes och missbildningar som vattenskalle. Många fick sluta sina dagar här, säger Staffan Nilsson.
- Det låg också väldigt många eksembarn på båda avdelningarna. De fick papprör på armarna så de inte skulle klia sig. De blev oftast bättre så småningom.

Först och sist född

De större barnen kom ofta från anstalter runtom i länet som det fanns gott om för barn med olika handikapp. Småbarn väntade på att bli placerade på anstalter för att föräldrarna råddes att inte ta hem barnen, säger Staffan Nilsson.
Han har intervjuat gamla sjuksköterskor och barnmorskor för sin dokumentation.
- Jag inriktar mig på lägesbeskrivning från tidiga 50-talet och till 70-talet. Det är den tid de helst vill berätta om.
Staffan Nilsson vet vem som blev först och sist född på kliniken. Men det väntar han med att avslöja tills dokumentationen är klar.

SYLVIA KJELLBERG
023-475 92
sylvia.kjellberg@daladem.se