Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Statens service försvann

Hur landsbygden ska kunna stärkas har en statlig politisk utredning funderat över och lade fram förslag om på torsdagen.

Sverige är världens enhetligaste land. Denna statliga likriktning är 500 år gammal, sedan Gustav Vasa som ville ha järnkoll på riket. Det fortsatte så.

Landsbygdsregementen. Folkskolestadga på 1840-talet med skola i varje by. Riksvägar. Stambanor. Statens Järnvägar. Statliga verksamheter av alla slag. Postverket. Televerket. Sjöfartsverket. Tullverket. SMHI. Statsverkets pennor.

Byskolorna ersattes efter 1945 av en skola i tegel för ett halvdussin byar. De statliga inrättningarna gav service åt medborgarna. Postkontor. Försäkringskassa. Arbetsförmedling. Systembolag, men med restriktiva öppettider. Kommuner och landsting gav service: skola och äldrevård respektive sjukvård var basverksamheterna.

För 45 år sedan kom en "grön våg". Många flyttade från städerna till landsbygden. Det blev populärt att odla själv. Det var en trend bland främst välutbildade. Men det fanns en bredare rörelse som bromsade upp den avfolkningstrend som skett till följd av effektivisering av jordbruket och den till runt 1970 expanderande industrin.

En botrend var att villor byggdes i framför allt byar som låg på pendlingsavstånd till städer. Det skedde samtidigt som miljonprogrammets flerfamiljshus byggdes. Kommunalt vatten- och avlopp byggdes ut.

Skattesystemet gynnade att "man" (en familj) blev villaägare. Lånens ränta minskade den beskattningsbara inkomsten och villans reala värde växte när inflationen var tio procent per år på 70- och 80-talen.

Med utbyggnad av offentliga sektorn fick många kvinnor jobb på mindre orter, exempelvis i hemtjänsten. Och staten agerade för att gynna hela landet genom att flytta ut statliga verk och myndigheter från Stockholm. Och starta högskolor. På den här tiden fanns också militära regementen och flygflottiljer, ofta i mindre städer men även i residensstäder.

Det var gott om skattefinansierade jobb: statliga, kommunala och landstingskommunala. Men det ändrades.

Under de borgerliga regeringarna 1976 till 1982 ökade statens årliga budgetunderskott från fyra miljarder kr till 90 miljarder kr, i dåtidens penningvärde. Delvis berodde det på att en industrikris, en efterdyning av oljekrisen 1973-74, slog mot svensk malm-, stål- och varvsindustri. Annan industri drabbades också, i hård form textilindustrin, och i mild form skogs-, pappers-, verkstads- och fordonsindustrin.

Den S-regering som tillträdde hösten 1982 devalverade kronan med 16 procent och inledde en budgetförstärkning där neddragningar ingick förutom skattehöjningar. Den offentliga sektorn stramades åt.

Konjunkturen och statens ekonomi blev bättre i slutet av 80-talet. Arbetslösheten var bara 1,5 procent 1989. Men inflationen var hög.

I augusti 1990 invaderade Irak Kuweit och en nedgång i världsekonomin inleddes. Sverige hade knutit kronan till EU-valutan och spekulation sattes i gång mot denna knytning hösten 1992.

Den nya borgerliga regeringen hösten 1991 hade ett svagt parlamentariskt läge och sänkte skatter samtidigt som utgifterna och arbetslösheten ökade. Underskotten drog iväg. Inför valet 1994 var statens budgetunderskott 12 procent av bnp eller 240 miljarder kr, 170 miljarder kr större än 1991. Statsskulden fördubblades på tre år.

Den nya S-regeringen 1994 inledde en hård sanering av statsfinanserna. Med Vänsterpartiets stöd fick den igenom skattehöjningar och från våren 1995 fick den med Centerpartiet igenom nedskärningar i statens utgifter.

Det var slut med utflyttningar av statens myndigheter och verk så det skulle gynna landet utanför storstäderna. Att statens verksamheter drevs kostnadseffektivt var det centrala. Kommuner och landsting fick det kärvt.

Det var vid denna tid neddragningarna av statens, kommuners och landstings verksamheter inleddes. De fortsatte efter 2000. Postkontor, polisstationer, tingsrätter, de statliga apoteken, Televerket/Telia, regementen och flygflottiljer, sjukhus. Alla drabbades de av översyn som ledde till nedläggningar, sammanslagningar, minskningar. Jobben blev färre.

En statens reträtt från landet utanför storstäderna, särskilt från de områden som är några mil bortanför residensstäderna, skedde.

De delar av landet som förlorat postkontor, tingsrätt, skattekontor, polisstation, statliga apoteket med mera känner sig övergivna.

Om detta har den parlamentariska landsbygdskommittén gjort en utredning och presenterade de centrala dragen i den på DN-debatt på torsdagen. Bredbandsutbyggnad och en del annat föreslås.

Om politikerna vill göra så mycket för att motverka den dåliga utvecklingen för landet utanför storstäderna är tveksamt. Det rör nämligen få väljare. Och pengar för kraftfulla åtgärder verkar alltid saknas.

För ökad offentlig service och fler jobb krävs höjda skatter med uppåt fem procent av bnp, i årsnivå drygt 150 miljarder kr mer. Det kan kompletteras med mer makt till lägre nivåer än staten, offentliga eller privata. Exempelvis att ge mer beskattningsrätt till regioner eller kommuner. Det strider dock mot den 500-åriga traditionen med enhetsstaten.

En konstig variant av Gustav Vasa-staten råder nu i form av en stark makt- och resurskoncentration till statens centrum och nedjusterad service, närvaro och resurstilldelning till periferin.