Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

"Svenskan har aldrig varit på väg mot fördärvet"

Dala-Demokraten Kultur har fått en språkkrönikör. Härmed introducerar vi Alexander Katourgi. Din guide till ordens ibland chockerande släktskap, din vän i konjunktionsnöden!
Alexander Katourgi kommer att medverka regelbundet framöver. I dag publiceras hans första krönika i Dala-Demokraten.

Men allra först låter vi vår nya krönikör presentera sig själv.

"Jag är uppvuxen i Orbaden i Hälsingland och har studerat språkvetenskap och skrivande vid Högskolan i Gävle. Nu för tiden bor jag i Uppsala, och när jag inte skriver språkspalter jobbar jag som översättare", berättar han.

Hur blev du så intresserad av språk?

– Jag är inte helt säker själv. Svenskan var alltid det roligaste ämnet i skolan, och på det spåret har det fortsatt!

Varför älskar vi att klaga på språkfel?

– Språket berör oss alla – vi använder det ju hela tiden – och många av oss är nog angelägna om att det ska vara rätt och riktigt. Vi vill rädda svenskan från att fyllas av felaktigheter och sjunka ned i fördärvet ... eller så vill vi bara visa oss duktiga. När allt kommer omkring har svenskan aldrig varit på väg mot fördärvet.

Vilka språkfel händer det att du själv blir irriterad på?

– De som påverkar hur vi tolkar och förstår budskapet, till exempel överdrivet byråkratiskt språk. Det spelar ingen roll om en väldigt lång och snirklig mening är grammatiskt riktig, för den är nästan alltid kommunikativt fel – och det är ju kommunikationen som är viktigast i språket.

Spelar korrekt språk mindre roll numera? I chattar och sms ser det ju ut lite hur som helst och man kan ju alltid stryka under vad man menar med en emoji. Bra eller dålig utveckling?

– Korrekt språk spelar alltid roll, men vad som är korrekt skiljer sig mellan olika sammanhang. Chattspråk lämpar sig inte i riksdagen, men riksdagsspråk lämpar sig inte vid matbordet, och matbordsspråk lämpar sig inte i dagstidningen. Dessutom är det ofta stor skillnad på det talade och skrivna språket: det är inget fel på att le i ett samtal, så varför skulle det vara fel att använda en leende emoji i ett skriftligt samtal?

Vems språkbruk beundrar du?

– Jag uppskattar alltid de som kan säga väldigt mycket med väldigt få ord, oavsett om det är poeter, krönikörer eller twittrare. Det lönar sig att skriva med begränsat utrymme!

Vad översätter du?

– Jag översätter mest tv-spel, från engelska till svenska. I Sverige tycker många att spel (och film och böcker) gör sig bäst på originalspråket, eller att svenska helt enkelt är mindre coolt än engelska (som i sin tur är mindre coolt än japanska). Undrar varför? Det kanske är värt att skriva en språkspalt om i framtiden …

Vad är konstigaste ordet, eller uttrycket, på svenska?

– Det är svårt att bara välja ut ett enda. Man behöver inte leta länge för att hitta ord och uttryck som verkar helt obegripliga. Vad är ont krut, och varför förgås det inte så lätt? Vad är det som körs i körsbär? Hur kan grina betyda både skratta och gråta?

Varför ska man läsa din språkspalt?

– För att man gillar språk, eller för att man aldrig varit särskilt förtjust i språk och behöver ett annat perspektiv än det man fick i skolan. Språket berör som sagt alla, och vi lär oss ständigt mer AV språket – men det kan också vara bra att lära sig mer OM det!

Besvarar du läsarfrågor?

– Jajamän! Det blir nog roligare för alla om jag pratar om det som folk bryr sig om, så fråga gärna!

*

LÄS Språkkrönikan här.