Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sverigedemokrat blottar sitt klasshat

Annons

Ibland kan det hända att människor som ska hantera ett mediedrev säjer väldigt avslöjande saker som inte har med drevet att göra.

Dom är så upptagna av att parera angrepp på en front så att dom plötsligt blottställer sej på en annan.

Jag tänker på Linus Bylund, pressekreterare i SD, som fullt upptagen av att förminska skadorna av att det visar sej att flera av SD:s toppar varit maniskt aktiva på kommentarsfälten i Avpixlat och öst ur sej hat och dödsönskningar mot flyktingbarn och Breivikoffer, ja ni vet.

Fullt upptagen med att försvara sej mot journalister kläcker han ur sej: ”Är man idiot, bonnläpp och rasist så kanske man tror sej vara hemma i vårt parti”.

Och där nånstans visar han upp ett annat ansikte än vad man brukar förknippa SD med. Det är väldigt snarlikt det förakt man brukar visa upp, hatet och myterna mot muslimer, romer och färgade, men det är inget rashat den här gången, utan klasshat.

Föraktet för bonnläpparna, idioterna.

Det delar han med en stor del av den politiska eliten i Stockholm.

Eller, eliten är ett dumt ord. Låt oss använda ordet klassen istället.

Järnrörsgrabbarna i SD var inga förortskids direkt, vi snackar om ekonomer och diplomater som gått i fina skolor. Det är nåt som inte stämmer i SD.

Jag minns en grej som hände på Facebook för några år sen när Sannfinländarna hade gjort ett kanonval i Finland.

En finlandssvensk vän, som med all rätt kände sej hotad av deras ökande inflytande, la upp bilder på Sannfinländarnas kandidater till kommunerna i Finland.

Det var rätt buckliga gubbar om man säjer så, inga kvinnor.

Dom hade keps och var orakade och många såg rätt spritslitna ut.

Meningen var väl att man skulle sitta och garva åt detta och sen trycka på Gillaknappen.

Jag blev rätt illa berörd faktiskt, skrev ett brev till min vän att jag tyckte det var jävligt kontraproduktivt och faktiskt inte så lite människoförakt i det hela.

Varför skulle inte en 55-årig förtidspensionär i Kilpisjärvi kunna ha nåt att komma med?

Vad är det för demokratisyn?

Det är där frågan om klass kommer in igen. Det är möjligt att SD lyckats appellera till stora delar av LO-medlemmarna, jag känner många personer som är anslutna till LO utan att vara det i och för sig, men är det så, då måste man ju se det som ett enormt misslyckande för socialdemokrater och vänsterpartister.

Den stora motsättningen i Sverige idag handlar om de ökade klyftorna mellan ”eliten” och det som förr kallades för arbetarklassen?

Och att arbetarklassens företrädare har blivit så impade av att få sitta vid dom fina borden med vit duk på restaurangerna i Stockholm att dom blivit ett och samma med alla andra där i finrummen?

Och då kommer några in från höger och börjar gasta om PK-eliten och att dom inte får komma till tals och ger en allmän bild av att dom är förföljda av ”etablissemanget”. Eftersom dom som hörs och syns i TV oftast, hittills, fördömer dessa pajsare kan det vara lätt att se världen som SD vill att man ska se den; en värld där man måste vara lite lagom humanistisk, åtminstone på ytan, för att få höras och synas.

Man säjer inte blatte i TV om man vill vara med där. Missförstå mej inte, det kan va jävligt kränkande och mänskofientligt att säja blatte, men om man gör rasism till en fråga om god ton och hövligt tilltal så har man missat hela grejen. Hela grejen handlar om all människors lika värde.

Och där blottade sej Linus Bylund ofrivilligt för våra blickar; bonnläppar göre sig icke besvär.

Det är dags för socialdemokraterna att sluta dalta med medelklassen.

Sluta försöka upprepa Alliansens billiga trick med några fler hundralappar i månaden till dom som redan har sitt på det torra, samtidigt som allt som är gemensamt förslummas.

Att sluta mesa med i Alliansens nedrustning av våran välfärd, vårat tågnät, våra dagisgrupper.

Att tala till medelklassen och alla andra också som till vuxna människor:

Vi har ett gemensamt ansvar för hur den här världen ser ut, vi måste ta hand om varandra och det kostar.

Bara så kan vi hindra fascismen att växa till sej i Sverige.



Om man gör rasism till en fråga om

god ton och hövligt

tilltal så har man missat hela grejen.



Stefan Sundström