Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tibor Tot, chef för patologen i Falu lasarett

Annons

Oktober är bröstcancer, kvinnans vanligaste cancerform, i fokus genom Cancerfondens Rosa Bandetkampanj.
Här har patologen en viktig roll både inför diagnos, operation och behandling.
Och längst ned i källaren hos patologen finns biobanken med uppskattningsvis flera miljoner prover som sparas för forskning.

- Efter alla TV-serier är det många som förknippar patologen med att lösa knepiga brottsfall genom att undersöka döda kroppar. Men det är rättsmedicinare som jobbar så. Vi tar emot runt 45 000 remisser från hela länet varje år. Hälften av dessa kommer från friska patienter, berättar Tibor Tot, verksamhetschef för laboratoriemedicin där patologen ingår.
Det finns inte heller någon rättsmedicinsk avdelning i länet, berättar han.
- Vi har inga mordfall här, de skickas direkt till Uppsala, berättar Göran Lindström, obduktionstekniker som tar hand om 300 obduktioner om året tillsammans med sin kollega.
Under oktober är patologen i fokus mer än vanligt genom Cancerfondens Rosa Bandetkampanj. Dalarna har inga vakanta patologtjänster och väntetiden på svar på vävnadsprov om cancerbesked är just nu 3,8 dagar i snitt. Det är i topp i landet.

Grundades på 60-talet

Patologen grundades på 60-talet och från 1977 började mammografiundersökningar i Dalarna som var tidigt ute tack vare Laszlo Tabar en av förgrundsfigurerna, berättar Tibor Tot.
Just nu ser patologen ut som en byggarbetsplats.
- Vi får flera nya rum och ett forskningslabb, något vi länge önskat.
Högt upp på önskelistan står också en apparat för automatisk infärgning av prover.
- En sådan apparat förkortar labbprocessen eftersom de maskiner vi har är föråldrade.
Runt 25 000 cellprover kommer till patologen varje år varar 15 000 från de gynekologiska cellprovs-kontrollerna på kvinnor 23-60 år.
Var nionde kvinna riskerar att få bröstcancer någon gång under sitt liv och på mammografin tas många tusen bilder. Om en bild visar en förändring tas ett vävnadsprov som skickas till patologen.
- Av 100 mammografiundersökningar kallas färre än fem kvinnor tillbaka och av dem tar man kanske vävnadsprov på tre.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor men det är prostatacancer som är den största cancerformen i Sverige. Och män erbjuds än så länge inga allmänna undersökningar på samma sätt som kvinnornas mammografi.
Tibor Tot visar ett färgat snitt av ett vävnadsprov från ett bröst som visar cancer, ett storsnitt visar en tydligare bild där cancercellen visar sig som mörka fläckar i rosafärgade slingor.
Patologen kan även finnas med under själva operationen.

Frysa vävnadsprov

- Om en läkare behöver ett snabbt svar under själva operationen kan vi frysa ner ett vävnadsprov till 25 grader minus. Då går det lättare att skära tunna skivor av en vävnad.
Sedan 20 år tillbaka jobbar personalen i team, patolog, radiolog, kirurg, onkolog. Det är effektivt, betonar han.
- Patologen inte längre ensam domare. Vi har också goda relationer med Bröstcancerföreningen.
Erik Sundell överläkare, kollar ett vävnadsprov i ett mikroskop. Han visar svarta prickar som motsvarar inflammatoriska celler i de rosa linjerna som är övre hudlagret. Provet liknar snittet från en trädstam sett uppifrån där barken är överhuden.
Första anhalten för ett prov till patologen är labbet. Anette Andersson, laboratorietekniker, visar en sytrådstunn bit i en provcylinder fylld med vätska.
- Det är ett vävnadsprov från en prostata, berättar hon.
Hon tar emot och kollar att proverna stämmer överens med remisserna och ger varje prov ett löpnummer som följer med när provet bäddas in i paraffin i små kassetter.
Birgitta Norén, sektionsledare, som arbetat på patologen sedan 1976 snittar vävnadsprov som ligger i paraffinkross och för över provskivorna på glas. Hon matar fram tre tusendels millimeter och skär med en rakbladsvass kniv.
- Ett spännande och intressant jobb, säger hon.

Kollas lite mer

Eva Lind är cytodiagnostiker.
- Jag undersöker om proverna visar normala celler. 5-6 procent behöver jag kolla lite mer.
Det gäller att kolla noga för det ena provet är inte det andra likt, förklarar hon.
- Jag tittar på cellkärnan - atypi - och hur den ser ut. Om det finns en förändring graderas den och provet ringmärks. Sedan lämnar vi över till läkare.
- Ett hantverk, säger hon om sitt jobb och betonar vikten av att kunna diskutera med andra kollegor.
Längst ned i källaren är biobanken, här arkiveras vävnads- och cellprover sedan 60-talet. En guldgruva för forskare, betonar Tibor Tot om de uppsakttningsvis flera miljoner prover som finns här.
- Här kan man forska på resultat sedan 20 år tillbaka och göra uppföljningar och se hur patienterna mår i dag. Det är guld värt. När vi får ett eget forskningslabb kan fler forska på hemmaplan, säger han om de små kassetterna som liknar inslagna chokladbitar och de små rektangulära glasplåtarna.

KRISTINA VAHLBERG
023-475 61
kristina.vahlberg@daladem.se