Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Underhållande om njutning

Njutning kan vara att ligga på en sommaräng och titta på vita moln mot en koboltblå himmel. Lyssna på svalorna, känna doften av hö, smaka på vinet i korgen och stryka med handen över sin älskades hår. Syn, hörsel, lukt, smak och känsel samverkar. Det inträffar inte särskilt ofta. Njutning är mestadels förknippad med ett sinne i taget och varierar dessutom betydligt i intensitet.

Annons

RecensionNjutning av Ulf EllervikUtgiven av Fri tanke förlag

Att njutning har sitt ursprung i kemi brukar vi inte bry vårt huvud med. Räcker det inte med att känna sig lycklig och tillfreds? Jo, för all del. Ändå är de kemiska orsakerna av stort intresse. Man får svar på mycket som man anat och på sådant som man inte anat.

Ulf Ellervik
som är professor i bioorganisk kemi har nu skrivit om olika aspekter av njutning och den röda tråden är förstås hur känslor och beteenden kan förklaras rent kemiskt. Detta i exposén Njutning (Fri Tanke). Boken är illustrerad med ett femtiotal konstverk som ger pregnans åt det han berättar. Att han i den löpande texten anger den kemiska formeln för exempelvis signalsubstansen dopamin och en mängd andra ämnen är utmärkt. Den som inte är kemist vill kanske bli det. Annars är det bara att läsa vidare och då blir man rikt belönad.

Vi fick lära oss
att det finns fyra grundsmaker: sött, salt, surt och beskt. Men hur kan det komma sig att vissa ingredienser gör köttgrytan så fyllig? Varför passar riven parmesanost så bra till pasta? Efter åtskillig möda kom japanska forskare fram till att det finns en femte grundsmak: umami. Den heter så efter de japanska orden umai (delikat) och mi (smak). 2002 kunde en forskargrupp bevisa att det är aminosyran glutamat som gör maten så välsmakande. Den har E-numret E621 på vissa livsmedel i affären. E-numren 622 till 625 fungerar på liknande sätt men där är natriumjonen utbytt mot kalium eller kalcium.
I antikens Rom kryddade man maten med garum, en illaluktande sås framställd av jäst fisk. Den innehåller dubbelt så mycket glutamat som soya. Ellervik ger oss ett recept på garum men påpekar att man under processen bör hålla till långt bort från grannarna. Lukten är vedervärdig. För att undvika konflikt kan man i stället locka fram umamismaken med hjälp av soltorkade tomater. De innehåller gott om glutamat.
Parfym har alltid använts i stor omfattning. Dofterna attraherar. Ville man inte bada parfymerade man sig för att dölja illaluktande kroppsodörer. Kejsar Nero släppte lös parfymerade duvor som flög omkring och spred vällukt i salarna. Napoleon stänkte dagligen två flaskor parfym över sig. Men hur skulle en parfym komponeras?

Under 1800-talet
började man likna parfymen vid ett musikstycke med olika noter. Toppnoten, note de tête, ger en explosiv doftupplevelse men efter få minuter har det mesta ångat av. Hjärtnoten, note de cśur, innehåller ämnen som har högre kokpunkt och stannar kvar längre på huden. När även den förflyktigats framträder basnoten, note de fond. Den kan man känna doften av ett dygn. Basnoter kommer i första hand från djurriket. Mysk framställs av testiklar från myskhjortar. Bävergäll är ett sekret som utsöndras från analkörtlarna. Den oerhört dyra ambran som ingår i Chanel No 5 bildas i kaskelotens tarmar. Valen kapslar in jättebläckfiskarnas vassa näbbar i en fet massa. Har man tur hittar man på stranden en stor klump, ett slags vaxpropp från en död kaskelot, som efter några år i solljuset har förvandlats till ambra.
Hur länge varar en förälskelse? Forskare har kunnat visa att häftigt förälskade män och kvinnor hade 40 procent högre nivåer av stresshormonet kortisol än singlar eller människor som levde i en fast relation. Kanske för att de oroades av att känslorna inte var besvarade.
Testosteron bildas inte bara i männens testiklar utan också i kvinnans äggstockar. Testosteronnivåerna skiljer sig åt men är man förälskad så utjämnas de. Förhållandet blir i bästa fall mer stabilt. Varaktig kärlek kan uppstå.

Dopamin ingår
i vårt belöningssystem. Det visar sig dock att det ofta inte är själva konsumerandet av choklad, ett gott glas vin eller sex som skapar lyckokänslor utan förväntningen på vad som skall komma. Men uppfyllda önskningar skapar lätt nya förväntningar. Man vill likt en drogmissbrukare ha samma kick som förut. Visst kan man bli beroende av att vara förälskad men då bör man komma ihåg att tillståndet brukar vara i max ett och ett halvt år.
Ulf Ellerviks sicksackvandring på njutningens vidsträckta territorium är inte bara enormt lärorik utan också underhållande. Han har all heder av sin gedigna forskningsinsats.

Olav Wiström