Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

USA får dåligt rykte

USA är världens ledande land i flera avseenden. Landet står för nästan hälften av alla militära utgifter i världen. Populärkulturen från USA, i form av filmer, tv-serier, musik, har en stor spridning och påverkan.

Annons

Och de ekonomiska värden som produceras i USA är de största i världen, tillsammans med motsvarande i Kina. Eftersom det bor färre i USA än i Kina är bnp, de varor och tjänster som produceras, per invånare högt.

Den dominans som USA har (militärt, ekonomiskt) var som störst de första årtiondena efter andra världskriget, och är fortfarande stor. Men landet har fått inte bara ekonomiska problem, utan politiska. Till de förra hör att budgetunderskottet i USA är stort och att landet dragit på sig stora skulder.
Till de senare hör att USA i flera år visat svårigheter att klara av sina ekonomiska problem inom ramen för sitt politiska system.
Just nu kommer inte president Barack Obama och hans regering, samt den senat där Obamas parti Demokraterna har majoritet, överens med representanthuset och dess majoritet: Republikanerna. De senare har kopplat ett godkännande av budgeten till vårdreformen Obamacare.

Obama anser att detta är utpressning och vägrar förhandla med representanthusets majoritet så länge den inte godkänner budgeten.
På ett sätt är USA:s svårigheter att klara sina problem förståeligt, eftersom systemet är konstruerat för att göra det svårt att styra USA. Att makten ska vara delad och ha flera kontrollfunktioner är centralt i detta system.
I USA är det skilda val till den exekutiva (utövande) makten och den lagstiftande. Den förra utgörs av presidenten, som är statschef och regeringschef. Presidenten är vald i ett särskilt val med fyra års mandatperiod.

Lagstiftande makten är vald i ett annat val som rör de 435 platserna till representanthuset och är på två års mandatperiod. Platserna är fördelade över landets delstater efter folkmängd med minst en ledamot för befolkningsmässigt mindre stater.
Delstaterna har makt över hur gränserna för valkretsarna ska gå och det parti som styr i en stat försöker dra gränser så det gynnar egna partiet. När senaste omdragningen gjordes styrde Republikanerna i flest stater och de drog gränserna så att partiet gynnas, totalt med 20 till 25 platser mer än om gränserna varit annorlunda (neutralt dragna för partierna).

Republikanernas majoritet i Representanthuset efter senaste valet hade då kanske bara varit 10 till 13 platser i stället för över 30 platser.
Dessutom är allt fler av platserna så kallade säkra säten. Det betyder att ett parti har en stor majoritet. Det gör att högerflygeln i Republikanerna får stort inflytande. Extrema högerpolitiker blir därmed valda från flera områden vars befolkning egentligen inte är så extrem.
Det gör att dessa republikanska politiker är ovilliga att kompromissa. De och deras parti har i flera år glidit allt mer åt höger. Partiet vägrar höja någon enda skatt, trots att nivån på skatterna är låg i USA. Och Republikanerna vill helst ta bort all offentligt finansierad välfärd.

Med europeiska ögon sett är Republikanernas hållning till skatter och offentlig välfärd väldigt högerpolitiskt extrem och förekommer inte i nästan någon annan västerländsk demokrati.
Amerikaners, särskilt republikaners, syn på egna landet är också ganska extrem och saknar förankring i verkligheten på flera områden. Den politiska och ekonomiska krisen i USA blir därmed nog svår att lösa.

Robert Sundberg
robert.sundberg@daladem.se