Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

USA-spioneri gynnade Jas

Brasilien har beslutat köpa 36 nya Jasplan för cirka 30 miljarder kronor. Nyheten kom i förrgår kväll.

Annons

Kommunalrådet i Linköping, där stridsplanstillverkaren Saab har verksamhet, sa att han ska dansa samba runt julgranen. Så glad är han över affären, som ger jobb i hans kommun.
Man kan se på denna Jasaffär på flera sätt. Stora militära beställningar som ett land gör hör sällan enbart ihop med vilken sorts kvalitet och priset en produkt har. Storpolitiska överväganden spelar också roll.

Exempelvis Sveriges grannländer har amerikanska plan. Två av dem, Finland för 20 år sedan och Norge härom året, kunde ha valt Jas. Men de valde amerikanska plan, troligen för att stå på god fot med supermakten i väst. Norge är för övrigt allierad med USA i Nato. Även Danmark har amerikanska militärplan.

Att Brasilien valde plan från Sverige och inte från USA berodde bland annat på det spioneri på Brasilien och högt uppsatta politiker där som USA bedrivit och som avslöjats senaste tiden. Det har inverkat negativt för amerikanska flygtillverkare att få sälja stridsflygplan till Brasilien. Även en fransk tillverkares plan valdes bort.
Bedömare menar dock att Jasplanen är billigare i både inköp och drift än de amerikanska och franska alternativen och att det spelat en tung roll. Samtidigt är de svenska planen något mindre och inte lika nya i sin konstruktion som åtminstone två modeller av de amerikanska och franska planen.

Å andra sidan är de svenska Jasplanen beprövade efter många års användande i bland annat svenska flygvapnet.
Att lilla Sverige alls har en tillverkare av stridsflygplan är unikt. Sådant håller främst stormakter som USA, Ryssland och Kina på med, samt länder med kvardröjande stormaktsambitioner som Frankrike.
Historiska skäl gör att Sverige ännu har stridsflygplan som tillverkats av inhemskt företag. Sverige klarade andra världskriget oskadat och var på 50- och 60-talen en industriell stormakt i Europa. Saab tillverkade flygplan av god kvalitet för försvaret. Tunnan, Lansen, Draken var namnen på dem.

Runt fem procent av bnp lades på försvaret och en ekonomi fanns som kunde bära det och ge trovärdighet åt Sveriges alliansfrihet och neutralitet. Bara ett fåtal länder i världen hade ett större flygvapen.
Från 70-talet fick Sverige svårare att backa upp sin neutralitet med ett starkt försvar. Saab tillverkade då Viggen. Armén och marinen fick känna av neddragningar, medan flygvapnet klarade sig ganska bra.

Beslutet att tillverka Jas Gripen togs 1982, under kalla kriget. Planen togs i bruk cirka tio år senare, när Berlinmuren fallit. Flygvapnet och försvaret bantades. Flygflottiljer lades ned och i dag återstår bara tre: i Norrbotten, Västergötland och Blekinge.
Sverige har inte bestämt om landet ska skaffa sig det så kallade Super-Jas, en förbättrad version av dagens Jas. För att få bärighet i det behövs cirka 60 plan.

De 36 plan Brasilien beställt är av liknande slag som Sverige och några länder till, som Thailand, Sydafrika, Tjeckien har. Man kan diskutera om ett litet, formellt alliansfritt, land som Sverige ska ha avancerad militärindustri av det slag som Jastillverkningen är. Men nu har vi det. Och givet det är det bra att det går att sälja Jas till andra länder och kanske få ned kostnaderna för svenska försvarets planköp.

Men nog är det lite grann av: säljer inte vi så säljer någon annan. Antingen har länder som nyligen var u-länder som Thailand, Sydafrika och Brasilien Jas eller så köper de något annat lands stridsplan och pengar samt jobb gynnas där, troligen i en stormakt.
Fast visst känns det konstigt att glädjas åt vapenexport.

Robert Sundberg
robert.sundberg@daladem.se