Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

USAs adjö till Afghanistan

Annons

USAs president Barack Obama och Afghanistans president Hamid Karzai ska mötas under några av de närmaste dagarna. De ska då samtala om den truppnärvaro som USA har i Afghanistan. För några år sedan hade USA 100 000 militärer i landet. Det antalet minskas nu nedåt 15 000.
Barack Obamas vallöfte 2008 var att ta hem USAs trupper från Irak. Det har han gjort. Men han lovade att öka de militära aktionerna och antalet soldater i Afghanistan. Det har också skett.
Efter att USA nu anser att situationen i Afghanistan är någorlunda under kontroll, och att afghanerna och deras armé och polis tar ett större ansvar för landets säkerhet, avvecklas nu styrkorna i Afghanistan.
Frågan är om USA kan vara kvar ens med de nämnda 15 000 militärerna. Diskussionen mellan Obama och Karzai ska handla om att USAs militärer kan behöva minskas till bara 9?000, eller ännu färre.

USAs militärer i Afghanistan utgör en stor majoritet av de utländska styrkor som är i landet. Flera andra länder har de senaste åren minskat sina militärer i landet, eller lämnat helt. Sverige har hittills ökat sin närvaro till nästan 500 militärer. Om USA minskar sin närvaro i landet drastiskt måste även Sverige göra samma sak.
Detta lär bli ett av ämnena i debatterna på konferensen Folk och försvar i Sälen om cirka en vecka.
USA är ekonomiskt pressat och vill minska sina styrkor i Afghanistan, men även på andra ställen, av kostnadsskäl. USA vill även ha handlingsfrihet att använda sin militär där den behövs mer akut, eller strategiskt viktigare, för USA än i Afghanistan.

På senare tid har Nord-korea visat sig ha kapacitet att skjuta missiler som kanske kan nå USA.
Och Syrien är en oroshärd som kan leda till en större konflikt som USA kan behöva gå in i, för att hjälpa och skydda sin allierade Israel samt andra ofta oljerika länder i området.
Iran anses av USA utgöra ett hot och även om Afghanistan gränsar mot Iran kan USA anse att stridskrafter med mål i Iran kan behövs i främst Persiska gulfen och dess länder.
Och när Kina och Ryssland rustar upp behöver USA markera styrka och närvaro mot de länderna. I Kinas fall rör det bland annat området runt USAs allierade Taiwan.
USA har alltså en mängd ställen runt om i världen där landet behöver sin militära kapacitet lika mycket, eller mer, än i Afghanistan.
Till det ska läggas att Obama nog redan nu vill rensa bordet genom att i stort sett avveckla USAs militära närvaro i Afghanistan i god tid före 2016 och presidentvalet då. Obama vill att den som blir Demokraternas kandidat i det valet inte ska behöva dras med något negativt till följd av militär närvaro i Afghanistan.
Framför allt gäller det att inte riskera amerikanska militärers liv i dödade eller kidnappade, vilket ger negativ publicitet och även personliga påfrestningar för drabbade och anhöriga.

De kritiserade drönarattacker USA gör i Afghanistan är omfattande, men behöver troligen också dras ned till ett minimum i god tid före 2016.
USAs adjö till Afghanistan vad gäller närvaro av militär rör alltså en rad skäl, inte minst ekonomiska och partipolitiska.
Robert
Sundberg
robert.sundberg
@daladem.se