Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vacciner och storbolag

Skräcken för ebola har nått västerlandet. Sekundärfall i USA har avslöjat dålig organisation, oförmåga att rätt handskas med, isolera och förhindra spridning. De få experimentella vaccindoserna har tagit slut.

Men ebola är ingen större fara för oss i ett tämligen välorganiserat land som Sverige med goda informationskanaler till allmänheten, välfungerande smittskyddsapparat och utbyggd hälso- och sjukvård. Risken drabbar bara den som skyddslös tar hand om en redan feberinsjuknad ebolapatient och smittan sker inte via luften utan enbart kroppsvätska mot kroppsvätska.

Om vi istället tänker oss en luftburen virussmitta, som spanska sjukan, svininfluensan, eller den liknande men sällan omtalade MERS som sprider sig i framförallt Saudiarabien och är lika dödlig som ebola. Då är faran reell. Vid sådana epidemier behöver vi vaccin och det snabbt.

Sedan juni förra året har EU och USA förhandlat om ett nytt frihandelsavtal benämnt Transatlantic Trade and Investment Partnership, TTIP, också förmenligen kallat handels-NATO. Det har hittills varit ganska tyst om förhandlingarna, men läckor vet berätta att det framför allt är de transnationella storbolagen, som fått göra sina intressen hörda.

I TTIP skall nämligen ingå ett särskilt instrument, ett så kallat ISDS (invester-to-state dispute settlement), för att skydda storföretagens investeringar om ett lands regering eller parlament beslutar om åtgärder, som hotar företagets förväntade profiter.

Om Sveriges regering således skulle beordra fram ett vaccin vid en hotande epidemi mot MERS (eller för den delen, ebola) så kan det transnationella bolag som köpt upp rättigheter och patent stämma Sverige i en övernationell skiljedomstol.

Där sitter affärsjurister som åklagare och domare och tar ställning, inte till mänskliga rättigheter miljö eller folkhälsa, utan enbart till ”free trade values” (frihandelsvärden).

Dessa ISDS ingår redan i flera tusen bilaterala avtal och används allt oftare av storbolagen, hittills finns drygt 500 fall noterade. Så har till exempel Phillip Morris stämt Australien på enorma belopp för att regeringen där beslutat om ”plain packages”, det vill säga att texten på cigarettpaket bara får innehålla varningstext – som världshälsoorganisationen WHO anser vara något av det viktigaste som kan göras för folkhälsan.

Denna stämning har fått Nya Zeelands regering att vila på hanen i väntan på eventuell dom. Landet stod nämligen i begrepp att stifta liknande lag och anser sig inte kunna betala de enorma bötesbelopp som blir resultatet vid rättsförlust.

Slovakien har stämts två gånger av det holländska försäkringsbolaget Achmea för att landet åternationaliserat sjuk- och hälsovården i landet - och förlorat bägge gångerna.

Och vi har precis fått höra att Vattenfalls stämning av regeringen Merkel, för att den beslutat nedmontera kärnkraften efter Fukushima-katastrofen, lyder på 4,7 miljarder euro. Trots att Tysklands författningsdomstol förklarat att denna åtgärd inte strider mot landets konstitution.

EU:s nya handelskommissionär är utsedd av avgående regeringen Reinfeldt och heter Cecilia Malmström (FP), liberal med demokrati som honnörsord. Det är hon som bakom lykta dörrar skall föra förhandlingarna om TTIP och ISDS i land.

Men om ISDS skulle införas i frihandelsavtalet kan den svenska demokratin sättas ur spel av internationella storbolag som anser sig göra förluster på svenska beslut.

Till exempel ett beslut att snabbt framställa vacciner vid hotande eller pågående epidemi.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel