Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vet vi allt om kärnkraftskatastroferna?

Vet vi tillräckligt mycket om kärnkratfskatastroferna i Tjernobyl och Fukushima?
Nej, det tycker inte dokumentärfilmaren Maj Wechselmann som gästar Falun i morgon. Då visas hennes nya dokumentär ”Världens säkraste kärnkraft” på Bio Smultronstället i Falun (Folkets hus). Läs hennes kritiska artikel i DD i väntan på filmvisningen.

Annons



Asahi Shimbun, en av japansk största tidningar, skriver om hur man sanerar radioaktiva områden 60 km utanför det havererade kärnkraftverket i Fukushima: Man använder högtryckssprutor för att spruta rent taken, men vattnet tillåts rinna rakt ned i grundvattnet. Man dumpar till och med radioaktiv jord och de löv som man skrapat av marken i floderna i Fukushima prefektur.
Kanske inte så egendomligt att upp till 30 procent av de scannade barnen i småstäder långt utanför evakueringszonen i Japan har ”godartade knölar ” i sina sköldkörtlar.

Det var samma ”kosmetiska” sanering som de sovjetiska myndigheter ägnade sig åt kring Tjernobyl 1986, sedan förklarade man att människor fritt kunde bruka sin jord som förut.
Enligt den senaste statliga ukrainska rapporten från Tjernobyl, har dessa metoder lett till en katastrof vars dimensioner knappast är fattbara. Nu börjar lögnerna på allvar spricka.
I rapporten ”Tjernobyl 25 år efter” har nio statliga departement medverkat och i allt 130 ukrainska forskare. Man skriver:

Information om Tjernobylkatastrofen hemlighölls på initiativ av statens ledare. ...... läkarna i hälsodepartementet fick förbud mot att informera människorna .... Detta resulterade i att en stor del av befolkningen, i synnerhet den del som var bosatt på landet, använde trädgårds- och lantbruksprodukter, speciellt mjölk. Kartor som visade vilka områden som var kontaminerade hemlighölls i fyra år tills Sovjetunionens fall i 1990.
21 procent av Vitrysslands mark, där det bor 1,5 miljoner människor därav 420.000 barn, kontaminerades. 2,6 miljoner ukrainska medborgare fick enligt den ukrainska USA-ambassadören, Oleg Shamsur, hälsoproblem på grund av Tjernobylolyckan och tiotusenden kvadratkilometer fruktbar mark förorenades av radioaktivitet.

I Vitryssland och Ukraina hade korna redan släppts ut på bete i början av april, dit de första jättelika nedfallen kom. Ingen människa fick reda på att detta var farligt! Hur mycket radioaktiv föda fick vitrysser och ukrainska medborgare utan att någonsin vara medvetna om att det de åt var radioaktivt? 70 procent av nedfallet hamnade i en radie 100 km från kärnkraftverket.
När man skulle utvärdera ukrainska rapporten vid en konferens i Kiev 26 april 2011 sade FNs generalsekreterare Banki Moon i ett inledningstal: ”För många synes kärnkraft vara en relativt ren energi och ett logiskt val i vår epok, dock måste konsekvenserna få oss att ställa smärtsamma frågor. Gör vi allt för en säker värld? Denna storskaliga katastrof har lett till hälsoproblem miljö- och sociala problem för många miljoner människor och för Ukraina och Vitryssland har den blivit en nationell katastrof.

Här i Sverige fick vi med vindens hjälp fem procent av nedfallet från Tjernobyl från Gävletrakten och i ett stråk upp norr/norrväst upp mot Sameland. Även här höll det på att bli en stor katastrof. Till Svenska Livsmedelsverkets förtjänst hör att man genast vidtog mycket omfattande åtgärder för att vi inte skulle få äta upp det radioaktiva nedfallet.
April 1986 förbjöd Svenska Livsmedelsverket genast att korna i de drabbade områdena släpptes ut på vårbete. Man resonerade såhär: Vid ett radioaktivt nedfall är mjölk det första viktiga livsmedel som förorenas och det är av stor vikt att de mjölkproducerande korna inte är ute och betar på nedfallsdrabbade områden.....Eftersom nedfallet 1986 innehöll mycket cesium blev problemen med mjölken mer långdragna än vad man först räknat med. Transport av överskottshö organiserades från hela landet. Inte förrän vid midsommar kunde de sista korna släppas på bete....
Livsmedelsverket såg till att djuren utfodrades med cesiumfritt foder och att slakt sköts upp ... Ändå fick man kassera 27.000 slaktade renar, därför att de hade för höga cesiumhalter, det blev ett hårt slag mot den svenska rennäringen. Under de första åren steg cesiumhalten i svensk insjöfisk, på vissa ställen helt upp till 100.000 bequerel, det vill säga till ett tusen gångar för högt värde. Även i dag utfodrar man renar med kraftfoder 40 dagar innan de skall slaktas, därför att vinterbetet fortfarande har för höga radioaktiva cesiumhalter. Två år fick man
”bussa” renarna, tranportera dom från Frostviken 45 mil ned till norra Dalarna för att vara säkra på att renarna inte skulle äta för mycket cesiumkontaminerat lav på vintern.

I Rapporten ”25 år efter Tjernobyl”, uppskattas att olyckan kostar enbart Ukraina 200 miljarder dollar. De medicinska resultaten i denna undersökning är mer än uppseendeväckande, de har ännu inte validerats på ett tillfredsställande sätt. Man skriver: ”från 1997–2001 har vi sett en stadig försämrad utveckling av barnens hälsa, såväl hos dem som evakuerades från den 30 km stora evakueringszonen som hos människorna som bor kvar inom 100 kilometers radie i de kontaminerade zonerna. När de barn som blev exponerade för radioaktivt jod 1986 kom i vuxen och fertil ålder var de skadade av en rad kroniska sjukdomar, som i sin tur oundvikligen måste skada deras framtida barn.

2001 var inget barn bland de evakuerade från 30-km zonen fullt frisk” I undersökningen hävdar man att 62 procent av de barn som fötts av föräldrar från evakueringszonen, är underviktiga och att kromosomfel, det vill säga medfödda genetiska skador är överrepresenterade. Barnen är också överrepresenterade vad gäller sköldkörtelcancer och har även sjukdomar som inte hör till deras biologiska ålder, såsom högt blodtryck, hjärtsjukdomar och förändringar i hjärnan som kan leda till stroke. WHO räknar med att det fram till 2050 kommer att bli 50.000 fall av sköldkörtelcancer.
Hur kommer vi att utvärdera Fukushimaolyckan om 25 år? Enligt den parlamentariska japanska rapporten om olyckan flyttades människor allt för sent, ibland även till områden som hade större strålning än inom evakueringszonen.

Just i dagarna demonstrerar befolkningen från den lilla staden Koryiama sex mil från det havererade kärnkraftverket i Tokyo, de kräver att barnen evakueras. I Koryiama kan barnen (som det framgår av vår film) inte gå ut på gården på dagis, utan får hålla sig inne bakom blypaneler. 30 fall av barnsköldkörtelcancer har redan registrerats. 700 barn har förändringar i sköldkörtlarna. Är vi beredda att ta de mänskliga kostnaderna om en olycka skulle hända i de svenska ålderstigna kärnkraftverken?

Maj Wechselmann,
dokumentärfilmare och
samhällsdebattör


FOTNOT:
När? Onsdagen den 6/3 kl 18:00 – filmen börjar 18:30.
Var? Bio Smultronstället, Myntgatan 10 i Falun (Folkets Hus.
Längd på filmen? 1 timme och 17 minuter.