Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya avsnitt av "Unika rum"

Udda platser och kreativa lösningar att bli inspirerad av!

Hantverk för vardagsbruk

Det är något vi använder dagligen, men hantverket som ligger bakom får sällan den uppskattning det förtjänar. I Sveriges sista bestickfabrik skapas varje enskild gaffel för hand.

Annons

Det känns som att göra en resa i tiden att kliva in i Genses fabrik i Eskilstuna. Den har legat på samma plats sedan 1944, men under de 72 år som har gått sedan maskinerna värmdes upp första gången har mycket hänt.

Bland annat har de otaliga konkurrenterna gått i graven, numera är det bara Gense som tillverkar silverbestick i Sverige och i år fyller företaget 160 år.Många av de 45 anställda har arbetat här hela sina yrkesverksamma liv, och många av maskinerna har hängt med lika länge. I en av hallarna står ett valsverk märkt med produktionsåret 1936 som fortfarande körs varje vardag året om i arbetet med att producera silverbestick.

Kenth Derehall trycksvarvar fram silverskålar och silverljusstakar från plana silverrondeller, ett gediget hantverk som kräver hög precision.

Många av oss förknippar kanske bordssilver med äldre släktingar, men faktum är att det än i dag finns en efterfrågan, även om synen på dem har förändrats. Fortfarande finns det många delar i de flesta silverserier, men det är ändå ingenting mot förr. Då hade vi speciella bestick till nästan allt – makrillgafflar, salladsgafflar, syltskedar och potatisskedar.

Det var en konsekvens av att man började göra billigare bestick i nysilver i slutet på 1800-talet och därför hade råd att köpa fler delar. Ju fler delar, desto rikare verkade man vara. Det var först med de rostfria bestickens intåg på 1930-talet, då fler kvinnor började yrkesarbeta och därför ville ha underhållsfria och billigare bestick, som antalet delar i bestickserierna skalades ned.

Monica Törnqvist, marknads- och produktchef på Gense.

Monica Törnqvist är marknads- och produktchef på Gense. Hon har arbetat på företaget i 13 år och är självutnämnd besticknörd. Hemma i hennes kökslådor finns fyra olika bestickserier, både i rostfritt och i silver, som familjen varvar mellan. Alla ska användas.

Efter att två skafthalvor har punktsvetsats ihop för fixering använder man ett flussmedel längs med insidan av skaftkanten och fyller sedan skaftet med silverlod och skakar det. Då hamnar silverlodet i kanterna, och sedan placeras skaften i en ugn för att lödas ihop. Här visar Patrik Råneby processen.

– Silverbesticken ska inte ligga i en låda. Det är det vi vill förmedla till nya generationer. Om man använder dem varje dag så behöver man inte putsa dem, säger hon.Dessutom går det alldeles utmärkt att köra silverbestick i diskmaskinen.– Bara man ser till att knivarna inte står i samma bestickskorg som andra bestick, eftersom knivbladet är gjort i rostfritt stål och kan repa silvret.

Tre olika steg av barnbesticket Måns. Först utklippt plåt, sedan valsad plåt och sist färdig sked - innan smärgling och polering. Ett steg saknas på bilden, formutklippet som sker efter valsningen.

Ungefär 30 olika modeller av silverbestick produceras hos Gense. Den senaste i raden är nylanserade Leonore i Kungaserien designad av Erika Lagerbielke.

Man gör en modell och en typ av bestick åt gången under ett par veckor. Sedan byter man, till exempel från kaffesked till gaffel, och ställer in hela produktionen efter de specifikationer som krävs.

Genses äldsta maskin, ett valsverk från 1936, körs dagligen och valsar silverplåten till rätt tjocklek.

– I dag börjar man med bordsdelarna, kniv, gaffel och sked, när man tar fram en ny bestickserie. En kaffesked, dessertdelar och slutligen serveringsdelar. Sedan är de flesta kollektioner kompletta numera, berättar Monica Törnqvist.

Alla Genses bestick i äkta silver förses med kattfotsstämpeln. För att få tillstånd att använda stämpeln krävs att Statens Provningsanstalt kommer och kontrollerar alla bestick så att de innehåller angiven silverhalt. På bilden stämplar Anne-Charlotte Widenström bestick.

Även storleken på besticken har förändrats i takt med tidens gång. Bordsdelarna har krympt en aning för att bli mer lätthanterliga, medan kaffeskeden har vuxit för att matcha nutidens större koppar och allt oftare liknar en tesked i stället. Bestick ser däremot inte likadana ut i olika länder.

Dopsked

– Vi ser till exempel att man i Norge ofta väljer sirliga, blomsterprydda bestick, i Danmark är det lite mer klassiska former som gäller, gärna av danska designers. I Sverige tycker vi generellt om tidlösa, avskalade och gärna ganska nätta bestick, men det finns lokala skillnader också. Kakgaffeln är en del som säljer stort i södra Sverige, medan den är rätt ovanlig från Mälardalen och norrut.

Rosenholm från Gense hämtar inspiration från funktionalismens strama formspråk och är typiskt för vad vi svenskar föredrar.

Att tillverka silverbestick är en procedur i många steg, där mänskliga händer är involverade längs hela produktionskedjan. I fabriken arbetar inte längre lika många människor som under glansdagarna på 1930- och 1940-talen, men det beror främst på att den rostfria produktionen flyttat utomlands – inte på att arbetsmomenten automatiserats.

Olika steg vid så kallad skägglös produktion. Valsat och utklippt ”ämne” ur nysilverplåten som sedan präglats.

Här fylls fortfarande varje ballongskaft i silver med en keramisk cement för hand, och man monterar knivblad, sätter stämplar och putsar besticken. Hantverket tar minst sex månader att lära sig, så det första anställningshalvåret får man gå parallellt med en erfaren kollega.

Efter smärgling, putsning och försilvring fylls knivskaftet med en keramisk cement och det rostfria knivbladet justeras manuellt och fixeras. Modellen på bilden heter Rosenholm.

Det mänskliga ögat granskar sedan varje enskilt bestick i jakt på ojämnheter och defekter, som ingen maskin skulle kunna upptäcka.Noggrannheten är viktig – varje bestickdel kommer ju i slutändan att hanteras av mänskliga händer, förhoppningsvis varje dag och kanske till och med gå i arv i generationer.

Genses fabrik och huvudkontor i Eskilstuna.

Mer läsning

Annons

Nya avsnitt av "Hemma hos"

Inspireras av planlösningar, inredning och färgval!