Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

2016 nådde eleverna i nian rekordhöga meritvärden

2014 störtdök snittet för niornas meritvärde. Året efter höjdes det till en ny rekordnivå för att året efter höjas ytterligare. Domarhagsskolan har bäst snitt i kommunen. Där jobbar man med trygghet för eleverna och med tydliga kunskapsmål.

Annons

När en elev slutar grundskolan efter nian räknas hens betyg ihop och ger ett meritvärde. Maximalt kan en elev på ett värde på 340 poäng. Sedan 2005 har snittet på elevernas meritvärde stadigt ökat i Avesta kommun, förutom 2014 när det kraftigt minskade till 195.

– 2014 blev det en dipp. Då blev vi väldigt oroliga att det dåliga resultatet skulle hålla i sig. Våra rektorer berättade att det var en årskull som man jobbat väldigt mycket med och som det var en del bekymmer kring, förklarar Mikael Westberg (S), bildningsstyrelsens ordförande.

Men dippen blev aldrig någon trend, för året efter ökade meritvärdet kraftigt till 215, ett nytt rekord sedan meritvärdet började mätas 2005.

När snittet för meritvärdet för 2016 (meritvärdet för eleverna som gick ut i våras) skulle presenteras var det många inom bildningsförvaltningen som anande att siffrorna kunde ha vänt nedåt igen efter att skolrona fått utstå hårt tryck efter en krafig befolkningsökning i Avesta och kraftigt fler elever i både grundskola och på gymnasiet.

– Vi trodde att vi kanske skulle tappa lite eftersom att vi har en situation med många nyanlända. Men vi gick upp till 216,6. Det blev en liten ökning, säger Mikael Westberg.

Den nya sifforna står sig bra om man jämför med övriga landet.

– I Sverige ligger medianen på 217, så vi ligger rätt så bra till i riket. Vi har inte hunnit stämma av hur det ser ut i Dalarna, säger Björn Hansson, bildningschef i Avesta kommun.

Lärarna Elisabeth Gustafsson, Kajsa Johansson Källberg och Jenny Sjöberg tycker det är viktigt att arbeta med tydliga mål och att kontinuerligt följa upp dem med eleverna.

Niorna på Domarhagsskolan hade det högsta snittet för meritvärde i hela kommunen, 222,6. Där har skolledningen jobbat hårt med att se till så att eleverna har tydliga kunskapskrav, att det finns en trygghet i elevgruppen och att de valt att behålla klassmentorer.

– Vi presenterar tydliga mål för eleverna och tittar på vilka förmågor de behöver utveckla, förklarar Elisabeth Gustafsson, lärare på Domarhagsskolan.

Hennes kollega Kajsa Johansson Källberg fyller i:

– Jag ser det som att vi är elevernas guider. Vem ska hjälpa dem att följa upp målen om inte deras mentorer.

Huda Mohamud, Cagla Araz, Dennis Sjöberg, Kelly Nizi, Servan Alagöz, Jacky Ghazal och Diana Frimpong tycker alla att trygghet är en viktig förutsättning för att kunna lyckas bra i skolan.

På Domarhagsskolan har elever och lärare länge arbetat med att höja tryggheten i skolan. Eleverna ska aktivt se till att det är en bra stämning i klassrummet och skolkorridorerna. Man arbetar efter ledorden "Aktivt snäll".

– Det handlar om att om man ser en situation ska man vara aktiv i stället för att stå passiv och titta på, säger Kelly Nizi som går i nian.

– Om man ser att någon blir mobbad ska man få det att sluta. Man ska agera, fyller Huda Mohamud i.

Varför är det viktigt att känna sig trygg i skolan?

– Det är väldigt viktigt. I sjuan kände jag mig inte alls trygg och jag hade svårt att fokusera på det som var meningsfullt, säger Diana Frimpong.

– Det är svårt att fokusera om man hela tiden behöver tänka på sin omgivning i stället för att tänka på studierna, säger Nelly Nizi.

Mer läsning