Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fredagsmys med terapihästar på äldreboendet

När Svarten och Totte kommer lunkandes har alla som vill samlats på baksidan av äldreboendet Åkershem.
Erik som sitter i rullstol med en vinterjacka över sig som skydd mot den kalla vinden, skiner genast upp.
Ögonen glittrar när han försiktigt klappar Svarten över mulen.
– Åh, så roligt, säger han. Den stora hästen frustar försiktigt när han får sin första morot.

Annons

I solskenet blir de gula höstlöven i träden och på marken självlysande. Det är fredag och himlen är klarblå. Mot väggen framför gräsmattan har en förväntansfull skara radat upp sig. Förutom personalen och de boende på äldreboendet Åkershem i Kvarnsveden, Borlänge passerar ett tiotal nyfikna förskolebarn. När hästarna med sina gungande huvuden kommer gående sträcker alla fram sin hand och tar ett försiktigt steg bakåt.

Erik Täcklund på Åkershem i Borlänge. – Vad roligt att få besök av två så fina hästar.

Närhet uppstår under den timme vi är på plats. Hästarna klappas om. Kramas. Allteftersom tiden går närmar sig också de lite mer avvaktande med morötter i händerna. Samtalsämnen hos den som annars kanske inte pratar så mycket föds och ventileras.

– Det väcker gamla minnen, säger Klara Armgren i sin röda kappa.

När Klara var liten hade hon en dröm om att få rida på en islandshäst.

– När jag tittar in i hästens ögon kommer den lusten tillbaka. Jag känner det nu.

Flera äldreboenden i Borlänge har under hösten fått besök av Svarten och Totte, bland annat Tunagården, Hessegården och demensboendet Ekoxen.

– Det har varit starka upplevelser överallt, säger Carolina Browall. Förutom att hon äger Svarten och Totte är hon utbildad beteendevetare, miljöpedagog, djurskötare och ridterapeut. Dessutom har hon lång erfarenhet som forskare, projektledare och rektor. Så ofta hon får chansen är hon ute med sina terapihästar.

Ambes Yemane jobbar som praktikant på Åkershem i Borlänge. – Hästarnas besök betyder mycket för de boende här.

Häromdagen på Hessegården var det en man som plötsligt svingade sig upp på hästryggen. Det visade sig att det var en gammal militär som inte ridit på 40 år.

– Han fick förnyad kraft, berättar Browall.

För de boende på Åkershem räcker det tillräckligt med att få känna hästens andedräkt och mjuka mule mot handen.

Carolina berättar om en dement patient som hon träffade på Hessegården. Den frånvarande kvinnan fick hjälp av sin son att lyfta upp handen mot hästen panna.

– Det dröjde inte lång tid förrän hennes kropp liksom började lysa. Hon blev glad och full av liv på ett sätt som inte hänt på länge.

Birgit Robertsson på Åkershem. – Tack för att ni kom. Välkomna tillbaka.

Det är Lena Lindkvister på Borlänge kommun som engagerat Caroline Browall. Nu organiserar hon terapihästarnas turné.

– När Caroline hörde av sig till mig och presenterade sin idé kände jag att det var rätt. Nu och sen en tid tillbaka besöker hon och hennes medhjälpare äldreboenden i Borlänge. Vi ser att det fungerar väldigt bra. Att hästarnas närvaro gör nytta.

För Klara, väcker hästarna minnet av katten hon en gång hade.

– Jag var lite rädd förut, men nu känner jag mig trygg, säger hon. Mötet med hästen gör mig lugn.

– När jag var liten hade vi hästar hemma på gården, berättar Tore Stråhle. Han stryker Totte över manen. Du är så jättefin, viskar han och killar den stora hästen på halsen.

Hästarna gör sig ingen brådska. Svarten är 15 år, nordsvensk. Bufflig och ruffig med gott hjärta. Totte, 5 år, nordsvensk, mankhöjd cirka 105 cm. De hade säkert stått där än på Åkershems gräsmatta om de inte beordrats hem till stallet i Romme efter en och en halv timmes tjänst inne i stan.

– Tack för att ni kom och välkomna tillbaka, säger Birgit Robertsson.

Innan hon går tillbaka in till sitt frågar jag henne om hon skulle vilja ha en egen häst?

– Ja, säger hon. Och jag skulle ge den namnet "Prinsen".

Förmiddagen, torsdagen 10 november kommer Svarten och Totte lunkandes till Ekoxens demensboende i Borlänge.

Mer läsning