Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lisa Pehrsdotter: Spelar det nån roll vem som står för fiolerna?

Annons

HBO, som bland annat gör serien

Vissa gånger är det lätt att känna uppgivenheten komma krypande. Betyder journalistik egentligen någonting för folk i allmänhet?

Jag tänker på det när jag återigen läser Medieutredningens delbetänkande som kom för typ ett år sedan, som en uppvärmning inför att utredningen faktiskt kommer alldeles snart, inte nu på måndag men nästa.

Jag tänker på det när veckans riktigt stora medienyhet kom i måndags, den att det amerikanska gigantiska telekombolaget AT &T köper det lika gigantiska Time Warner, som bland annat äger nyhetstv-kanalen CNN, kabelkanalen HBO, som de senaste åren skapar mängder av kvalitetsserier, och filmstudion Warner Bros. För den nätta summan av cirka 90 miljarder dollar.

I Aftonbladet siar förre TV4-chefen Jan Scherman om, att det han kallar århundradets affär, alltså den ovan nämnda, säkert kommer att följas av fler: ”De nya giganterna har råd med ett alltmer finmaskigt distributionsnät runt vår planet. De har råd med allt. De kan styra både tekniken och innehållet.”

Lisa Pehrsdotter: Journalistik handlar om mer än googling

Så vadå, tänker du kanske nu. Spelar det någon roll vem som står för fiolerna?

Ja, det kan göra det. ”Det handlar framförallt om att publicisterna trycks allt längre ner i mediebolagens beslutshierarkier, vilket knappast lär gagna det fria ordet”, konstaterar Scherman dystert i sin text.

Och i Medieutredningens delbetänkande, som alltså har ett år på nacken, skriver utredaren Anette Novak i sitt efterord om balansen mellan produktion och distribution att produktion av kvalitativ journalistik är kostsam, medan den betalningsvilliga marknaden är begränsad. Få satsar sålunda på innehållsproduktion medan fler aktörer satsar på distribution. ”Slutresultatet blir att fler vill förflytta det allt färre skapar – en situation som i förlängningen inte leder till ett hållbart, pluralistiskt medielandskap som tillgodoser medborgarnas rättigheter”, skriver Novak.

Så uppgivenheten kommer krypande. Vad kan vi egentligen göra, vi som varje dag försöker gör vårt allra bästa för att just vara den där granskande nageln i ögat på den offentliga makten och samtidigt också vara lite konstruktiva och rentav underhållande mellan varven?

Lisa Pehrsdotter: Livsfarliga clowner – eller?

Å andra sidan. Om en dryg vecka ligger en utredning på kulturministerns bord, en utredning vars uppdrag är komma med förslag som syftar till att främja möjligheterna för allmänheten att ta del av journalistik som präglas av mångfald, allsidig nyhetsförmedling, kvalitet och fördjupning, oavsett var i Sverige man bor.

I delbetänkandet, som i mycket är en analys av nuläget och ett första utkast till ett förslag till en helt ny typ av presstöd, finns också både optimism och en tro på att det går att hitta politiska lösningar på det som utredningen menar i viss mån redan är ett demokratiproblem, frånvaron av kvalitativ journalistik i vissa delar av landet.

Jag är osäker på om det går att hitta nationella politiska lösningar på det faktum att gigantiska distributionsbolag med mer eller mindre intresse av kvalitativ journalistik köper upp mediebolag – ett förändrat presstödssystem, som tydligare ska främja just kvalitativ journalistik, löser knappast det.

Men jag väljer ändå att hoppas på att vi tillsammans hittar en väg framåt.

För journalistiken betyder ju ändå nåt för dig, visst?

Mer läsning

Annons