Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En mångmiljardindustri utomlands

/
  • I Avesta har Per sat in över 10,,000 fönster i olika villor och lägenheter. Här står han utanför BRF Kopparvågen där han satt in mahognyimitationer där en del av fönstren är behandlade med en titandioxid så de är
  • Bengt Eriksson fixar lufthål och dräningering på fönstret. Foto: Mikael Eriksson
  • Företaget ordnar monteringen till de som vill. Foto: Mikael Eriksson
  • Det tar en timme att göra ett specialbeställt fönster, oavsett måtten. Här är det Anita Hegestad som gör ett fönster åt kunden Herbert Nyström. Vid större jobb kan man komma ner i en kvart per fönster. FOTO: MIKAEL ERIKSSON
  • Bengt Erikson sätter i glas i fönstret. Foto: Bengt Pettersson

Annons

Plastfönster AB i Avesta levererar precis vad företagsnamnet förtäljer, plastfönster.
- Företagsnamnet är bra eftersom de flesta kallar dem just för plastfönster, säger företagets vd och ägare Per Skog.
Andra namn är pvc, vinyl- eller kompositfönster.

Vad man än kallar dem så är de underhållsfria och inget nytt påfund precis.
I Avesta har företaget funnits sedan 1986 och levererat runt en halv miljon fönster varav runt 10 000 sitter på villor och bostadsrätter i Avesta.
- Vi har hela Sverige som marknad, berättar Per Skog.
Historien om plastfönster började i mitten av 1950-talet i Tyskland. Det första som testades var ett höghus i tyska Hamburg.
- För några år sedan åkte vi och tittade på byggnaden i Hamburg tillsammans med landstinget som ville köpta plastfönster, berättar Per Skog.
- De trodde inte sina ögon, fönstren sitter fortfarande i utan att ha underhållits, säger Per.

Miljardindustri

I Europa är plastfönster en mångmiljardindustri. I England är marknadsandelen med plastfönster hela 95 procent medan siffran landar på 65 procent i Tyskland.
- Resten är aluminium i Tyskland medan trä nästan är helt borta, säger Per Skog.
I Sverige ligger marknadsandelen plastfönster mellan 8-10 procent, här dominerar träfönster.

Mahogny-struktur

Nyligen har Per och hans företag satt upp plastfönster med mahogny-struktur i ett stort höghus i BRF Kopparvågen i Avesta.
Plasten ser verkligen ut som mahogny och det går att få plastfönster som ser ut som trä i ett antal olika färger.
- Folieringen tål UV-strålning och bleks inte som målade fönster gör, säger Per.
Dessutom påstår han att det är miljömässigt bättre än träfönster.
- Man tror att träfönster skulle vara mer miljömässiga att tillverka, men så är det inte. Det krävs skogsmaskiner för att avverka timret, maskiner för klyvning av virket bland annat samt torkning av virket. Sedan är limmet i träet inte miljövänligt, det går dessutom åt mycket energi när det ska lackeras och målas, påpekar Per Skog.
Just underhållet är ändå den stora skillnaden menar Per.
- När man underhåller träfönstren, målar och kittar om, hur många är det inte som häller ut lacknafta på bakgårdarna? frågar sig Per.


Vad händer vid brand? Blir det inte farlig rök när pvc-plast brinner?
- Vi har F30 i brandklass. Man kan styra syre-index i vårt plastmaterial, det vill säga den procent syre som behövs för att materialet skall kunna brinna. Syreindex i våra fönster är 60 procent, det behövs 60 procent syre i luften för att en eld skall uppstå men det finns bara ca 20 procent i atmosfären.
När pvc brinner bildas en ringa mängd saltsyra som sticker starkt i näsan varvid man känner det omedelbart och vaknar omgående. >Vid tester på möss dör den mus som utsätts för samma mängd trä-avgaser betydligt snabbare. Dessa avgaser är dessutom sövande, säger Per Skog.

Återvinningsbara

Leverantörerna av plastfönster har också skyldighet att ta tillvara på fönster som köparen lämnar tillbaka.
- Jag har sålt fönster i 25 år och ingen har lämnat tillbaka något ännu, berättar Per Skog.
Materialet är återvinningsbart.
- I Danmark har ett företag listat ut ett sätt att återvinna samma mängd bensin, naturgas eller olja som går åt till att tillverka pvc-plasten, berättar Per.
Han visar oss runt i Avesta.
Över tiotusen fönster sitter i bostadsrätter och villor han pekar på. De flesta ser helt nya ut, även om de monterades för tjugo år sedan.
- Roligast med jobbet är att man är med hela vägen från första kundkontakten till slutbesiktning, säger Per Skog.

Jobb till februari

Lågkonjunkturen märks även om Per och hans företag är fullbelagda med jobb fram till och med februari.
- Bostadsrättsföreningar med en stabil ekonomi är mina största kunder, så jag hoppas det flyter på, men visst, telefonen har inte gått lika varm i höst som tidigare, säger Per Skog.





BENGT PETTERSSON
023-475 57
bengt.pettersson@daladem.se

Mer läsning

Annons