Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dikt att leva med

/

Annons

Vilken av förra årets böcker som var tyngst på vågen kan jag inte säga, för jag har inte Lars Noréns omskrivna dagbok till hands just där jag sitter och skriver.

Men hr har jag dremot Johan Jnssons 800-sidiga Efter arbetsschema (Bonniers) och jag pstr utan att blinka att det r boken med den hgsta specifika vikten. Vad r det fr slags bok? Javisst r det en diktsamling fr den innehller ett stort antal tta poem - men det r ocks en dagbok, nmligen frn ratals arbete med nattvak inom vrden, ntter hos sjuka och handikappade.
Den som jobbar vakande natt vcker en om ngot allvarligt intrffar i huset, om han eller hon behver hjlp.
Allts en stndig uppmrksamhet inne i sjlva djupaste tristessen. Frgan r om inte Jnsson hr framstller en metafor fr varje enskild mnniskas situation i det samhlle vi lever i.
Under ett eftermiddagspass skriver han om hettakropparna svettar stockholm () hettakroppar p lakanen, sjlvmordsplattformarna, solen in genom fnstret, vitt, vitt, osagt.
Det r arbetardikt i bsta mening, direkt, inte frn jrnbruksgolvet som hos Stig Sjdin, en av Jnssons fredmen, men frn en vrld av fysisk frnedring, tunga lyft och bljbyten.
Och inne i detta samtidigt en gnistrande poetisk iakttagelsefrmga och ett blixtrande hat mot de ekonomisk/politiska lagar som styr den vrld vi har satts att leva i.
Jag har tagit mig god tid med den hr boken - jag frskrar att den tiden kommer att frlngas avsevrt. Det minsta man kan kalla Jnssons bok r behagfull, men det r en bok att leva med.
uuu
Dagar att leva med
r ju de dagar som ett enskilt medvetande vaknar till och r tvungen att ta itu med eller utsttas fr och alltid med, om inte tyngden av, s det frvillande minnet av de gngna.
Man behver inte vara gammal fr att inse och uppleva detta, man kan vara 30 r och ge ut sin andra bok (efter att ha blivit stort prisbelnt fr den frsta) men man kan framst som p samma gng fantasifull sprklekare och vis kvinna (utan att behva vara rdd fr den tantvarning hon skyggar fr i en av sina dikter.
ven Elise Ingvarssons nya samling, Ett frslag (Norstedts) har drag av dagbok drfr att den terger pgende frlopp. Hos Ingvarsson rullar visserligen bilar ver bron i ett igenknnbart Gteborg, men det hon skriver om r ett inre skeende. Harry Martinson rddade en gng ordet stmningar frn frfall genom att ppeka att stmning r ngot som sammanfr det inre och det yttre, ordet br nrmast uppfattas som stmning i musikalisk mening. Ingvarsson r inte alltid samstmd med sig sjlv, hon r en stor sprkbegvning som undslipper den torra sprkmaterialismens fllor men frmr att p sitt alldeles egna stt bruka bde Rim (ibland mrkbara, ibland antydda) och den Reson hon frsker f sig sjlv att ta infr sig sjlv och detta sjlv frsvinner i perspektivet som den bermda gubben p Tomteskurburken - och likafullt frblir sprket i bsta mening personligt och egendomligt koncist i sin spridning. Det r ett liv som pgr med frldrar, krlek, en problematisk relation till Gud. Jag fljer det med gldje och kommer att fortstta: ven detta r en bok att leva med och det lnge.
uuu
Strng r upptakten i Rolf Aggestams bok Dd rkning Wahlstrm Widstrand). Ett par rader i ett brev, svar p en provtagning, att jag r gammal, n, jag mste ta p glasgonen, / att det ska skras, kanske nt mer,/ ser ut genom fnstret, ser ut som jag hll en reklambroschyr,/ i handen, frstr inte varfr min fru grter Men vad som sedan hnder r att denna, en av vrt lands bsta poeter, vilket nog inte alla hittills frsttt, n en gng uppstmmer en sng till livet, till sjlva levandet. Dd rkning r en sjmansterm som betyder att man gissar sig fram till den position man befinner sig i. Det hr r dikter som rinner fram p ngot som ena sidan r vad vi kallar vardagssprk men som andra sidan r utomordentligt skickligt rytmiserat - Aggestam torde vara en av Sveriges bsta radbrytare och strofindelare: texten fr alltid skjuts precis nr den riskerar att falla in i ngon sorts lunk. Det dagliga, det vardagliga, r vad som kallas motiv i dessa dikter. Men vad r bortom denna frmenta vardaglighet?
I en central dikt berttar poeten om ett intervjubesk hos Walter Eidlitz, en tysk frfattare som under andra vrldskriget levde i Indien men senare i Sverige, och blev djupt insatt i indisk filosofi.
Det som den gamle vise mannen frmedlar till den unge intervjuaren kan jag frsksvis verstta till vr situation, nu och hr, du som orkat lsa nda hit: det r inte vi som betraktar varandra, det r atman vrldssjlen, som betraktar sig sjlv genom oss. Och nr Aggestam avslutar boken med orden Jag r ute efter ingenting./ Ingenting attat. knner jag att detta Ingenting r allt det stora oknda som vi lever med. Ja, lever med, men framfr allt inne i. Det pgende.

BENGT EMIL JOHNSON


Mer läsning

Annons