Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

- men ingen främmande fågel

/
  • Det är första gången som Ingrid Hedström signerar böcker på bokmässan i Göteborg. Debutdeckaren kom i våras.Foto: BIRGIT NILSES GRÖNDAHL

Annons


Författaren och journalisten Ingrid Hedström debuterade i dubbel bemärkelse på årets bokmässa, med sin första deckare Lärarinnan i Villette. Hon var även moderator på ett seminarium med den franska aktivisten och deckarförfattaren Ann Rambach, vars fjärde deckare Bombyx i år översatts till svenska.
De två kvinnorna sitter däruppe på podiet. Frågan är vem som ser mest fransk ut, Ann Rambach flickaktigt osminkad och klädd i svart, eller Ingrid Hedström med effektfullt målade läppar och en vacker väska bredvid sig på bordet.
Samtalet löper på, kring deckarskrivandet i Frankrike. Ann Rambachs engelska har brister, hon pratar som en spansk ko enligt sin egen beskrivning. Det kommer ett och annat ord på franska som Ingrid Hedström översätter.
Språkintresset och kunskaperna har funnit där sedan länge.
De fördjupades under åren i Bryssel under 90-talet då Ingrid Hedström och maken Henrik Brors arbetade där som korrenspondenter för Dagens Nyheter och TT.
Nu rapporterar hon från Europa för DN:s räkning, med utgångspunkt från familjens bostad i Stockholm.
Ingrid Hedström är bildad europé. Men hon är ingen främmande fågel. Hon har ursprunget i Avesta, och rötterna i Bergslagen. Vi träffas i en av mässans korridorer efter en intensiv dag.
Det är bullrigt och stökigt som på en jordbruksmässa med massor av djur som Ingrid Hedsröm minns från Frankrike.
Vi börjar nysta i trådarna, från Lärarinnan i Villette som kom ut i våras, och som utspelar sig i en fiktiv stad i Belgien. Martine Poirot heter hjältinnan, modeintresserad utredningsdomare som är gift med Thomas Hegér.
Martine delar intresset för vackra kläder med författaren.
- Jag har skrivit artiklar om mode. Det är ett lika respektabelt intresse som opera eller jazz, säger Ingrid Hedström.
Lärarinnan i Villette har en raffinerad intrig, ett skeende på nittiotalet med trådar tillbaka till blodiga händelser i Belgien på sextiotalet.
Varför har Ingrid Hedström placerat den fiktiva staden i Belgien?
Det är en fråga som hon fortfarande har svårt att förklara, trots att hon nu är inne på den tredje boken om Martine Poirot. Men Belgien är samhälle som lämpar sig för den typ av deckare som Ingrid Hedström skriver.
- Det viktiga är inte våldet, utan det fördolda. Det är ett samhälle med många hemligheter och många fördragna gardiner.
Hon är intressad av Europas historia, krigen och dess följder.
- Våldsamma händelser påverkar människor i generationer framåt.
Den tredje deckaren med Martine Poirot kommer delvis att utspela sig i västra Dalarna, avslöjar Ingrid Hedström.
Stål-och gruvindustrin i Belgien och Bergslagen leder Martine Poirot hit.
- Det går trådar tillbaka till femtiotalet. Då var det en väldig efterfrågan på arbetskraft och en enorm migration. Vi hade statliga avtal med Italen. Sudettyskar jobbade i Sverige.
I gruvorna i Belgien arbetade italienare, polacker och ungrare.
Ingrid Hedström har ett tidigt engagemang i stålet och gruvorna i Bergslagen. Hon berättar om uppväxten i Avesta, om sommarjobbet på stålverket, och götlistorna som skrevs för att stålet skulle valsas i rätt dimension. Och jobbet som sekreterare på SSAB i Borlänge, innan hon fick ett journalistvikariat på Borlänge tidning i början av åttiotalet. Det skulle göras en hästbilaga. Ingrid Hedström fick jobbet fast hon förklarade att hon inte kunde något om hästar.
-Jag skrev om hopptävlingar och hovslagare. Jag ringde till bibliotekarier och frågade om hästböcker, och jag ringde hushållningssällskapet för att få veta hur många hästar det fanns i Dalarna. Då upptäckte jag hur kul jobbet är.
Det blev fast anställning, med inriktning på arbetsmarknad och näringsliv. Ingrid Hedström skrev om städerskestrejken på SSAB och hon var en av de sista som var ner i Grängesbergsgruvan innan den stängdes.
Efter flytten till Stockholm i slutet av åttiotalet och åren i Bryssel på nittiotalet så har Europa mest stått i cenrum.
BIRGIT NILSES GRÖNDAHL

Mer läsning

Annons