Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Arbetskraftskostnaderna i Sverige är för höga

Annons

Artikelförfattaren menar att aretskraftskostnaderna i Sverige är för höga i internationell jämförelse.

Det är mycket som står på spel i avtalsrörelsen. Bilden av Sveriges teknikföretag varierar mellan stora exportframgångar, nya innovationer och stora varsel. Men trenden är tyvärr entydig. De sista 10 åren har 120 000 industritjänster försvunnit. Teknikföretag drar ner i Sverige och expanderar samtidigt utomlands. I våra medlemsföretag är det idag nästan 300 000 anställda i Sverige och fler än 600 000 anställda utomlands.

I mer än 150 år har vi dragit nytta av framgångar på internationella marknader. För ett litet land med några få miljoner invånare har det varit helt avgörande. Vi kunde snabbt gå från en av Europas fattigaste jordbruksekonomier till ett av världens mest utvecklade industri- och tjänstesamhällen.

Men det är inte längre några få ”I-länder” som har monopol på innovation och högteknologiskt kunnande. Idag är företagen delar av globala värdekedjor där det är lätt att byta ut en mindre lönsam länk mot en mer lönsam i ett annat land. Och när tillgången på kompetens och teknik finns över nästan hela världen, spelar kostnader, flexibilitet och närheten till marknaderna en allt större roll.

Självklart vill vi alla ha högre lön. Men för hög löneökningstakt leder till att det går sämre för exportföretagen och då sågar vi av den gren vi sitter på

MER DEBATT: Stoppa lönesänkartävlingen

Pratet om högkonjunktur i Sverige leder fel. Vi har en helt exportberoende ekonomi och har haft en mycket svag utveckling av produktiviteten. Sverige kan aldrig gå i annan takt än våra exportföretag. Exporten svarar för knappt hälften av vår BNP och resten är inhemska skyddade sektorer eller skattefinansierad verksamhet. Även om motsatsen vore bekväm kommer vi aldrig kunna leva av att beskatta varandra.

Därför måste vi fokusera på det ohållbara att våra arbetskraftskostnader under lång tid har ökar snabbare än i omvärlden och att förutsättningarna på den globala marknaden är dåliga. Idag kostar en medarbetare i industrin 352 kronor per timme i Sverige. Bara fyra länder i EU har högre kostnader än Sverige. Vi ligger 11 procent över genomsnittet för euroområdet, 33 procent högre än Storbritannien och vi har nästan fyra gånger högre arbetskraftskostnader än ett land som Estland. Samtidigt har produktiviteten utvecklats svagt i Sverige.

MER DEBATT: Industrins märke måste bli tak – konfliktvapnet missbrukas

Vi måste alltså hantera att våra arbetskraftskostnader är för höga i internationellt perspektiv och träffa avtal som stärker den internationella konkurrenskraften för de exportföretag som är grunden för vår välfärd och vårt välstånd. Reallöneökningar som inte bygger på att man först skapar utrymme genom högre produktivitet och en ökad intjäningsförmåga hos exportindustrin är enbart destruktiva och skapar utslagning. Det är inte det Sverige behöver.

Självklart vill vi alla ha högre lön. Men för hög löneökningstakt leder till att det går sämre för exportföretagen och då sågar vi av den gren vi sitter på. Det tjänar ingen på. Arbetsmarknadens parter, både fack och arbetsgivare, i både inhemska och exportberoende sektorer, har ett tungt ansvar i 2017 års löneförhandlingar. Därför är det också så väldigt viktigt att alla i Sverige – oavsett om man är vårdbiträde, polis, metallarbetare eller ingenjör – förstår vad som står på spel och hjälper till att ta ansvar för Sveriges framtid och välfärd.

Britt Nordström

Regionchef, Teknikföretagen, Region Mitt

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons