Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Arbetsmiljöerna blir allt tuffare ­– den psykiska ohälsan måste tas på allvar

Annons

Hälften av landets 1,5 miljoner akademiker tvingas dra in på lunchen och andelen som jobbar på helgerna ökar kraftigt, enligt artikelförfattarens kartläggning av arbetsmiljön för personer med akademisk utbildning.

Hälften av landets 1,5 miljoner akademiker tvingas dra in på lunchen och andelen som jobbar på helgerna ökar kraftigt, enligt artikelförfattarens kartläggning av arbetsmiljön för personer med akademisk utbildning.

Två månader har gått sedan de flesta av oss kom tillbaka efter semestern. Sommarens sol och bad har återigen bytts ut mot tangentbord och möten. Men trots flera veckor av välförtjänt ledighet i somras så vill inte energin riktigt infinna sig.

Tröttheten som du kände innan semestern dröjer sig kvar och du märker redan hur axlarna skjuts upp och käkarna pressas ihop allt hårdare.

Hur kan det vara så? Du har ju varit ledig och borde vara pigg och utvilad. Svaret är enkelt: Du kan inte ta igen ett års pressad arbetsmiljö på fyra veckor.

MER DEBATT: Den psykiska ohälsan på jobbet ökar

Arbetsmiljön blir allt tuffare. Hälften av landets 1,5 miljoner akademiker tvingas dra in på lunchen och andelen som jobbar på helgerna ökar kraftigt, visar Sacos kartläggning av arbetsmiljön för personer med akademisk utbildning.

Värst är situationen för högutbildade i kommuner och landsting, en sektor som till stor del utgörs av kvinnodominerade yrken som socialsekreterare och lärare.

Kvinnorna upplever också mindre kontroll över sin arbetssituation än sina manliga kollegor och över hälften av de kvinnliga akademikerna är oroliga för att deras nuvarande arbete ska gå ut över hälsan, enligt Sacos rapport.

Över hälften av de kvinnliga akademikerna är oroliga för att deras nuvarande arbete ska gå ut över hälsan, enligt Sacos rapport.

MER DEBATT: "Var du bor avgör vilken hjälp du får vid psykisk ohälsa"

Hur har vi hamnat här? Orsakerna är många. En bidragande faktor är att arbetslivet har blivit allt mer gränslöst, inte minst för anställda inom yrken som kräver akademisk utbildning. Det finns inte längre någon tydlig linje mellan arbetstid och fritid utan gränserna flyter ihop.

Det i sig behöver inte vara något negativt. Vi är många som uppskattar flexibiliteten som den nya tekniken för med sig. För småbarnsföräldrar innebär det till exempel att de kan hämta tidigare på förskolan för att jobba igen tiden senare på kvällen.

Men den konstanta tillgängligheten och möjligheten att arbeta dygnet runt gör också att stressen ökar.

MER DEBATT: Vi kan spara miljarder på psykisk hälsa

Var fjärde person med högskoleutbildning har någon gång det senaste året stannat hemma från jobbet på grund av psykisk utmattning eller stress, enligt en färsk undersökning från Novus. Hundratusentals ambitiösa och kompetenta personer som älskar sina yrken och att bidra till samhällets utveckling, men som inte orkar längre.

Ett stort ansvar vilar på våra chefer. De måste bli bättre på att tydliggöra vilka förväntningar de har på medarbetarna och tillsammans med de anställda sätta gränser för när och hur de ska vara tillgängliga.

Men cheferna kan inte göra allt. Även de brottas med otydliga krav, mål och uppdrag.

Om de anställda inte får förutsättningar att göra sitt jobb blir såväl verksamheten som den personliga hälsan lidande. Arbetsgivarna måste därför skapa bättre balans mellan krav och resurser.

Den psykiska ohälsan är en tragedi för individ och samhälle som måste bekämpas. Det är dags för arbetsgivarna att ta de högutbildades arbetsmiljö på allvar.

Göran Arrius

Ordförande Saco

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons