Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Påvemöte för att blicka mot gemensamma utmaningar

Annons

Den 31 oktober kommer påve Franciskus till Sverige och Lunds Domkyrka när Vatikanen och Lutherska världsförbundet tillsammans uppmärksammar reformationens 500-årsminne.

Den 31 oktober kommer påven Franciskus till Sverige och Lund. Tillsammans med Lutherska världsförbundets ordförande Munib Younan och generalsekreteraren Martin Junge står han som värd för ett stort försonings- och framtidsmöte. Mötet blir för oss en startpunkt för ett år om reformationen. Det är nästa år 500 år sedan Martin Luther gjorde sina teser offentliga i Wittenberg.

Landskapet Dalarna spelar en aktiv roll när vi talar om den svenska reformationen. I snart när varje socken i Dalarna finns lokala myter om Gustav Vasa. Här fanns både de åtråvärda mineraltillgångarna i Kopparberget och de upproriska bönderna, prästerna och församlingarna. Upproren kuvades effektivt av en politiskt navigerande kung Gustav och vid 1500-talets mitt var Västerås stift ett städat stift. Här kunde därför den förste aktive protestantiske biskopen Henrik Jönsson tillträda redan år 1536.

MER DEBATT: För lyckad integration måste religionen återta sin plats som en central del av samhällslivet

Reformationen var en jäsningsprocess över hela Europa som öppnade upp för en ny tid. Det är därför på tiden att vi börjar skilja reformationens rörelse i Sverige från Gustav Vasas person. Reformationen, i många andra länder på kontinenten talar man hellre om renässansen, blev startpunkten för den svenska välfärdsstaten. Bibeln översattes till folkspråk och tillsammans med ett fokuserande på lärande drev den på läskunnigheten. Den myndiggjorda människan klev fram under seklerna efter reformationen och kyrksocknen var grunden för det lokala samhällsbygget. Här rymdes vård, skola och omsorg.

Det går inte att tala om den svenska välfärdsstaten utan att nämna Västeråsbiskopen Johannes Rudbeckius (1619 – 1646). Han startade Sveriges första skola för flickor, han grundade det första gymnasiet och han använde stiftets församlingar och kyrksocknar för att organisera fattigvården i Dalarna och Västmanland. Ett systematiskt arbete för att bygga omsorg och trygghet som bär än idag.

I en nutid när fredlig samexistens är en ödesfråga har flera stater i Europa ett arv av enhet genom likhet. Vi ser problemen inte minst i Europas hantering av flyktingfrågan. Där måste jag erkänna att kyrkorna efter reformationen bidragit till enfalden.

MER DEBATT: "Är detta verkligen det Sverige vi vill ha?"

Men de 500 åren av reformation ger också anledning till självkritik. Relationen mellan stat och kyrka var självklar också under den katolska tiden i Sverige, men den formaliserades ytterligare under 1500-talet. Det betydde framväxten av en enhetskultur där det fanns en kung, en kyrka, och alltmer ett enda folk. Utvecklingen var den samma i katolska länder som Spanien och Frankrike och följden blev svårigheter att möta mångfald. I en nutid när fredlig samexistens är en ödesfråga har flera stater i Europa ett arv av enhet genom likhet. Vi ser problemen inte minst i Europas hantering av flyktingfrågan. Där måste jag erkänna att kyrkorna efter reformationen bidragit till enfalden.

Vid mötet i Lund mellan påven och ledningen för det lutherska världsförbundet skrivs för första gången en gemensam historia. Den är tydligt formulerad i skriften ”Från konflikt till gemenskap” och den blickar framåt, mot de gemensamma utmaningarna istället för att fokusera de historiska skiljelinjerna.

Här finns en viktig riktlinje. Vi ska inte bygga identitet på andras bekostnad. Det gjordes under reformationen och nu är det tid att lära av historien. Vi ska skapa framtid tillsammans med andra. Bygga identitet inte utifrån olikhet utan utifrån det som förenar. Varje tid behöver sin reformation. Varje tid är fri att göra det bästa utifrån sin historiska bas och utifrån nutidens förutsättningar. Det är också så vi formulerat reformationsåret 2017 i Västerås stift, vi är fria att förändra.

Mikael Mogren

Biskop i Västerås stift

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons