Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Andersson och Greider ropar Ur spår till varandra

Annons


Gran Greider uppmanar den 24 januari: Begrnsa inte allemansrtten i Mora. Det r ett aktstycke fullt av missfrstnd och egendomliga slutsatser.

Det 9 mil lnga och 6-9 meter breda Naturreservatet Vasaloppsspret r uteslutande bildat i samverkan mellan berrda kommuner och markgarna fr att trygga och underltta Vasaloppets fortbestnd. Frvaltare r Vasaloppsfreningen Slen - Mora med kommunerna Mora, lvdalen och Malung som bildare och huvudmn fr var sin del av sprstrckningen. Sledes ett naturreservat just avsett fr skidkning, bde som tvling och motion. I samband med Vasaloppsveckan svarar Vasaloppet fr sntillverkning och sprhllning.

Naturvrdsverket gav 2004 uppdrag till professor Bertil Bengtsson att ge svar p frgor om allemansrtten. Bland annat om det var mjligt att ta intrdesavgift fr anlagda skidspr.
Svaret blev att det har diskuterats men att det var oklart hur det frhll sig. Men med reservationen att det kan verka rimligt om det nedlagts inte obetydliga kostnader till exempel genom att anordna elljus etc.
Hri br givetvis ven inrknas konstsn och kontinuerlig sprpreparering. Men spret br inte hindra andra frn att ka gratis i samma terrng. I sin verklagning till Lnsrtten har Arne Petterson endast tagit med passusen oklart men (taktiskt) utelmnat reservationen.
Spravgift begrnsar sledes inte allemansrtten. Gran Greider och alla andra kan ka skidor osprat vilket kanske ger n bttre kondition.
Men fr att hja trevnaden, s har Mora kommun, utan att det r ngon skyldighet, hittills ikltt sig kostnader av skattemedel fr omfattande fritidsaktiviteter som redan tidigare r avgiftsbelagda och anser nu att ven lngdskidkning till viss del br avgiftsbelggas.
Greider menar att detta haltar som argument d pengar mste dras in d tiderna blir mer bekymmersamma. Jag har nyligen lovordat Greider fr att han i ett annat sammanhang lagt ner stor mda fr att skriva en biografi. Det omdmet str jag fortfarande fr. Men nu har han sprat ur totalt, tillsammans med Lennart Sacrdeus som (i DD samma dag) stller den helt korkade frgan till miljminister Carlgren vilka tgrder statsrdet avser vidta fr att tilltrde till och vistelse i naturreservat inte ska begrnsas genom avgiftsbelggning. Jag har redan gett svaret hr ovan vad gller spravgifter.

Greider ger Sacrdeus ytterligare en eloge och anser att frgan till statsrdet r verkligen principiell.
Ska det kosta pengar att vara i naturen? Vilket skitsnack i detta sammanhang! Liksom ven att inte ta hnsyn till helheten i en kommuns ekonomi.
Jag ger bara ett exempel: Det fattas pengar fr upprustning av ungdomsgrd i centrala Mora, kulturfrvaltningen har inga verskott att ta av, och bidrag till ideella freningars verksamhet pockar p mer som de inte fr.
S det kanske det verkar rimligt att infra en avgift anvndning av skidspr som hllits ppna med skattepengar istllet fr att pruta n mer inom nmnda sektorer?

Se hela fritidssektorn som en enhet. Det r inte ens ndvndigt att nmna skola vrd och omsorg ifall Greider och Sacrdeus behver mer lektion i kommunalt tnkande.
Men jag vet av tidigare erfarenhet att Greider har sin egen syn p balans i kommunal ekonomi.

Oskar Andersson
Fri debattr, grsosse


Svar:
Fr det frsta r det mrkligt, men mjligen knnetecknande fr somliga Mora-sossar, att frgan om avgifter i sig inte r problematisk. Avgifter r ju nmligen ett effektivt stt att hlla de som har det smre stllt borta frn olika verksamheter. Alternativet fr socialdemokratin har genom historien tidigare alltid varit att kostnader helst ska tas ut via skattsedeln, d slr det rttvisare.
Men sdana resonemang intresserar inte den sjlvutnmnde grsossen Oskar Andersson.
I hans vrld vore det ju drmed inte ologiskt att bekosta en ungdomsgrd med t ex hga avgifter p biblioteksln!

Lika betecknande r att Andersson inte kan lyfta ens ena gonvrn ver Moras kommunala ekonomi. Fr honom existerar inte riktigt allemansrttens principiella innebrd och, s knns det i vart fall. Naturskydd vger alltid lttare n ekonomiska aspekter. Det r bara ett administrativt arrangemang som vid behov kan smulas snder och om en professor inte kan ge klart besked s r det fritt fram fr Oskar Andersson att kra ver allemansrtten.
Vad r det fr principls hllning? Kan han inte tnka sjlv? Och r det d inte bra att Sacrdeus stller en principfrga till sin miljminister? Nej. Det tycker inte Andersson: Mora ska f vara ifred.

Se hela fritidssektorn som en enhet, uppmanar han till sist - och i den kommunalekonomiska enheten ingr fr honom sjlvklart ocks naturen, sida vid sida med fortbollsplaner.
Jag menar att en helt annan Andersson, varken Dan eller Oskar, utan socialdemokraten Arne Andersson i Mora - som r kritisk till avgifterna - har en stor pong nr han i en intervju betonar fljande: Jag anser att om kommunfullmktige inte kan ha respekt fr ett tidigare fattat beslut 1994 om naturvrdsomrde, hur ska en skattebetalare d ha respekt fr det hr beslutet?

Min principiella varning i ledarartikeln var fljande: Se upp nr tiderna hrdnar s att inte kortsiktiga ekonomiska vervganden naggar andra grundlggande vrden i kanten.
Och vad betrffar lektioner i ekonomi s r det nog Oskar Andersson som kan behva dem. Det r i frsta hand s t a t e n s budget som kan underbalanseras, vilket br ske i kristider, en insikt som i dag ntt strre delen av vrlden men kanske nnu inte Mora.


GRAN GREIDER

Mer läsning

Annons