Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det viktiga valet till "huset"

Robert Sundberg skriver om det viktiga, men i Sverige föga skildrade, valet till representanthuset i USA.

Annons

Visserligen är Vita huset, presidentens bostads- och ämbetsbyggnad, viktigt. Men det är inte det huset som rubriken syftar på utan representanthuset.

I bevakningen av USA-valet i de svenska massmedierna, där fokus är på presidentvalet och de två huvudkandidaterna, är valet till representanthuset föga skildrat. Det är svagt för det valet är viktigt. I USA kallas representanthuset ofta bara "huset".

Valet till det skyms lätt av presidentvalet, men även av valet till senaten och dess hundra platser. "Huset" kan liknas vid den svenska riksdagen. Det är avgörande då det gäller lagstiftning.

RÖSTA: Clinton eller Trump? Vad tycker du?

Demokraternas presidentkandidat  Hillary Clinton under valtal i Florida, USA tisdag 1 november.

Beslut fattas ofta av "huset" och jämkas ihop med det senaten beslutat, eller avser besluta. Och får sedan (kanske) presidentens godkännande. Det är den traditionella gången för ett ärende i högsta politiska instanserna.

USAs system med maktdelning gör att olika partier oftast har makten eller majoritet i de olika instanserna: president, senat och representanthus. Ganska sällan har samma parti kontroll över alla tre samtidigt. För Demokraterna var det så i bara två år de senaste 22 åren, under 2009 och 2010.

Det var då som beslut om stimulanser efter finanskrisen hösten 2008, sjukförsäkring, och (viss) regulering av finansmarknaden genomfördes. Men i mellanårsvalet 2010 erövrade Republikanerna majoriteten i representanthuset. Det bestod i valet 2012, fast valdeltagandet var högre då och Obama omvaldes.

I mellanårsvalet 2014 lyckades Republikanerna inte bara nå majoritet i representanthuset ett tredje val i rad utan fick även majoritet i senaten.

I representanthuset har Republikanerna inför årets val 246 platser, mot Demokraternas 186 och tre ledamöter med oberoende beteckning. Republikanerna har 28 platser över majoritet, som nås vid 218 platser.

Demokraternas utsikter att nå majoritet i valet till representanthuset är små. Detta trots att valdeltagandet blir högre i årets val än 2014. Men valet 2012 visade att det inte givet hjälper Demokraterna att presidentvalet med dess högre valdeltagande hålls samtidigt.

Flera faktorer gynnar Republikanerna. Eftersom de styr i de flesta stater, uppåt 30 av 50, och valkretsar dras på delstatlig nivå är kretsarnas gränser dragna så det gynnar Republikanerna, att de vinner i många kretsar genom att få drygt hälften av rösterna i dem.

Demokraterna vinner i ett fåtal kretsar, med stor marginal på 60, 70, 80 procent av rösterna. Det gör att många av demokraternas röster inte ger utdelning i platser i Representanthuset. Republikanerna får maxmal utdelning i mandat på sina röster.

I valet till Representanthuset 2014 fick Republikanerna 51,2 procent av rösterna men hela 56,8 procent av platserna, 247 av 435. Demokraterna fick 45,5 procent av rösterna, men bara 43,2 procent av platserna, en underrepresentation alltså. Valdeltagandet var 36,4 procent. Valdeltagandet i presidentvalet 2012 var 54,9 procent.

Väljare som är Republikaner, alltså vita, medelålders och äldre, medellång utbildning, bosatta i småstäder och på landsbygd, röstar i större grad i mellanårsvalen. Det gör att Republikanerna i regel gör bra mellanårsval: 2002, 2010, 2014. Valkretsindelning gör att partiet har lättare att få bra resultat i antal valda i de val till representanthuset som är då det är presidentval, som 2004 och 2012.

Mycket pekar på att Republikanerna kommer att göra ett bra val till "huset" i år och behålla sin majoritet. I bästa fall vinner Demokraterna några platser, men hamnar lånt ifrån att nå majoritet.

I senaten är läget 54 mot 46 i Republikanernas favör. Här har Demokraterna en god chans att nå majoritet genom att vinna fem platser från Republikanerna.

Om Hillary Clinton vinner presidentvalet skulle fyra fler demokratiska senatorer räcka för majoritet, eftersom vid 50 lika i senaten har vicepresidenten, Tim Kaine i så fall, utslagsröst.

Men så kom FBI-beskedet om att återuppta utredningen om Hillary Clintons e-post. Det verkar ha påverkat opinionen så att Clintons övertag i presidentvalet utraderats till ett likaläge mot Donald Trump.

I senatsvalet lutar valen i en del stater, exempelvis Florida, i republikanernas favör. De kan då komma att behålla majoriteten i senaten, liksom i representanthuset.

Om Clinton väljs till president kommer hon att ha samma svåra läge i kongressen, samlingsnamnet för senaten och representanthuset, som Obama haft de senaste åren. Det gör att hon kommer att få svårt att få igenom sin politik.

Bara i utrikes- och säkerhetspolitiken har hon utsikter att få genomslag för det hon vill. Det är dock ett av få områden där det råder en hel del samsyn mellan republikaner och demokrater.

Om Trump skulle vinna skulle han ha sitt parti i majoritet i representanthuset och kanske även i senaten. En seger för Trump skulle ge honom utsikter att föra en mer handlingskraftig politik än vad en seger för Clinton kan leda till.

Enligt mätningarna en vecka före valdagen avgörs valet i ett fåtal vågmästarstater. Fastän det kan vara svårt för en svensk att förstå står Trump och hans republikaner närmare en triumf än vad Clinton gör.

Enligt mätningarna en vecka före valdagen avgörs valet i ett fåtal vågmästarstater. Fastän det kan vara svårt för en svensk att förstå står Trump och hans republikaner närmare en triumf än vad Clinton gör.

En knapp seger för Clinton, så hon blir president, kan leda till ett dödläge i politiken eftersom hon sannolikt får en fientlig kongress, kanske i båda dess kammare, emot sig.

Mer läsning

Annons