Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

USA väljer fler än en president 8 november

Väljaren i USA gör ett dussin val, eller fler, på valdagen i november. Det uppmärksammade valet av president är bara ett av de många val, framhåller Robert Sundberg.

Annons

När jag studerade vid Uppsala universitet på 90-talet var det några studenter från USA som skulle rösta i valet då, 1992. Det var ett valår med presidentval. Men det äger rum många andra val vid samma tidpunkt.

En av studenterna visade mig den valsedel hon hade. Systemet i USA är annorlunda än i Sverige och de har där i regel en lång valsedel med alla valen på och valens kandidater. Sedan ska väljaren markera på något sätt den de röstar på.

Denna student var registrerad som väljare i Kalifornien, jag minns nu inte i vilken del av delstaten. Utöver presidentvalet är det val av ledamot i representanthuset för den valkrets som man bor i i varje val, som hålls vartannat år. Vissa valår väljer man senator för delstaten, i två av tre val är det så.

Demokraternas vicepresidentkandidat, Tim Kaine, är senator för Virginia. I valet 8 november är det val till bland annat 34 av senatens 100 platser.

Utöver dessa val till nationella ämbeten är det val till ämbeten i delstaten, som till dess lagstiftande församling och till guvernörsposten vissa valår.

På det lokala planet, i kommunen, är det val till kommunfullmäktige, val av borgmästare vissa valår, och val till en rad ämbeten som åklagare och ibland sheriff.

För många väljare är det fråga om att göra omkring ett dussin val. Tilläggas kan att i många delar av landet är vissa val redan avgjorda gällande vissa ämbeten. Det val som hålls i november är bara en formalitet. Det är i de delar av landet där det ena partiet har en stor majoritet, i kommunen och / eller i delstaten. Och så är det i merparten av landet.

I de delarna avgörs ofta politiken inom det dominerande partiet i dess primärval. I tv-serien The wire, om kriminalitet i Baltimore i delstaten Maryland vid östkusten, skildras det bra gällande ett borgmästarval där.

Demokraterna dominerar stor i staden, på riktigt och i tv-serien, och valet av ny borgmästare avgörs i det partiets primärval några månader innan det ordinarie valet.

Primärvalet avgör vilken av partiets politiker som ska bli ny borgmästare. I valet i november, mot i detta fall den republikanska kandidaten, är det givet att demokraten vinner. I tv-serien blev det över 70 procent för demokraten och under 30 för republikanen.

Så är det på många håll i landet, men inte i alla val. I några val, där presidentvalet kan vara ett, är det oklart vem som ska vinna, lokalt eller i delstaten samt totalt i landet.

De år då det är presidentval är det fler som röstar. I de senaste tre presidentvalen har deltagandet varit runt 60 procent, högst på över 62 procent 2008 då Obama först valdes. Ett tag, bl a 1988, var valdeltagandet bara 49 procent i presidentvalet.

I de val som hålls mellan presidentvalen är valdeltagandet ännu lägre, runt 40 procent. Lågt valdeltagande gynnar Republikanerna, vars väljare främst är vita och tenderar att rösta i hög utsträckning och då även de som inte är så välutbildade eller har så hög lön.

Högt valdeltagande, som de valår då det är presidentval, gynnar Demokraterna. De tenderar att göra bättre ifrån sig i de andra valen som äger rum då, de gällande ledamöter i representanthuset och till senaten, om man nöjer sig med att se på de val som är på nationell nivå.

Tilläggas kan att det val som är två år efter ett presidentval tenderar det parti som inte fick sin president vald att göra ett bra val. Så var det för Demokraterna 1990, Republikanerna 1994, Demokraterna 2006, Republikanerna 2010, för att nämna några av de senaste tydliga exemplen.

Särskilt i valet till representanthuset är det så, där alla 435 ledamöter väljs vartannat år. Och Republikanerna har gjort bra val då det varit demokratisk president och dessa vals hålls mellan presidentvalen, som 2010 och 2014.

I senatsvalen erhålls inte samma genomslag eftersom bara en tredjedel väljs vartannat år. I valet 2014 vann Republikanerna majoritet i senaten. Ställningen blev därmed 54 mot 46 i Republikanernas favör. Av de 46 i minoriteten är 44 demokrater och två oberoende som brukar rösta som demokraterna.

Tisdagen den 8 november är det alltså många fler val för amerikanerna att göra än bara det som gäller det utförligt skildrade presidentvalet. Det är värt att komma ihåg det.

Årets senatsval gäller 34 platser. Tio av dem hålls nu av demokrater och hela 24 av republikaner. De senare har alltså mer att förlora. Tre demokrater och två republikaner ställer inte upp till omval. Det gör däremot övriga, sju demokrater och 22 republikaner.

Av dessa republikaner valdes många första gången 2010 och var delar av de framgångar som den högerpolitiska teapartyrörelsen hade då. Några av dem kan få svårt att bli omvalda.

Demokraterna har förutsättningar att vinna fyra eller fem platser i senaten från republikanerna så att de får majoritet. Fyra nya platser skulle ge 50 lika och om det blir Hillary Clinton som vinner presidentvalet får den nya demokratiske vicepresidenten, Tim Kaine, utslagsröst i senaten.

Om Trump vinner krävs det att fem platser erövras, utan egna förluster av platser, för att Demokraterna ska få majoritet. Varför valet till senaten är så viktigt beror på att en ny domare i högsta domstolen ska utses, sedan en av de nio som sitter där dog i början av året, och det är senaten som ska godkänna denne.

Om Demokraterna kan få majoritet i senaten stärks partiets ställning både gällande utnämning av ny domare i högsta domstolen och gällande andra frågor som ska beslutas av senaten.

Tisdagen den 8 november är det alltså många fler val för amerikanerna att göra än bara det som gäller det utförligt skildrade presidentvalet. Det är värt att komma ihåg det.

Mer läsning

Annons