Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Extremskidåkaren och mösstillverkaren hemma i Dalarna

/

Annons

1999 lämnade Kaj Zackrisson satsningen på storslalom och super-G för att börja åka extremskidåkning.
Och där har han blivit kvar.
- Det passar mej bra med ett lekfullt sätt att få åka skidor, säger Rättvikskillen.

Kaj Zackrisson är mer eller mindre uppvuxen på skidor. Han började åka som treåring, gjorde tävlingsdebut vid fem.
Och sedan dess har han varit fast.
Han gick skidgymnasiet i Malung, och han satsade på att tävla alpint, med storslalom och super-G som bästa discipliner.
- Jag var väl hyfsat bra, tog några JSM-medaljer, fick åka ett par tävling i Europacupen, men det räckte inte till någon start i världscupen, säger Zackrisson där han sitter på Arenan i Falun. Han är där för att föreläsa och visa sin senaste skidfilm.
För det är det han jobbar med nu.
- Jag gjorde min första tävling i extremskidåkning i Riksgränsen för tio år sedan, och det fungerade bra på en gång. Det är en form av skidåkning som passar mej. Ett lekfullt sätt att ta sig ner helt enkelt. När jag har åkt skidor har jag redan från när jag var liten hållit mej i de skogsbanor som fanns i Dalarna och i Alperna var det off-pist som gällde.

Trodde du när du valde att sluta åka racing att du skulle kunna leva på det tio år senare?
- Det var väl ingen direkt tanke, utan det jag alltid velat är att åka skidor. Att bli skidproffs. Och det är jag väl nu. Jag har 300 resdagar om året, man åker runt från där det finns snö. Eller där de skidfilmer som jag är med i har premiär. Men det är inget glamouröst. Det är lite luffarliv. Men jag älskar att luffa omkring, säger Kaj.

Var bor du?
- Oj, jag har tjej i Norge, så där bor jag väl lite. Och så är jag hemma i Rättvik ibland. Men jag har lite garderober här och var.
Och garderoberna fyller han bland annat med de egenhändigt virkade mössorna.
Han och extremåkarkollegan Sverre Liliequist driver sedan sju år tillbaka företaget KASK (eller Kaj Sverre AB som det egentligen heter).
- Sverre lärde mej virka 1995. Att det blev just mössor berodde på att vi inte tyckte att det fanns några snygga mössor på marknaden. Det var väl ingen tanke på att vi skulle kunna sälja mössorna, men det fungerar riktigt bra.
Så bra att tillverkningen nu görs i både Sverige, Baltikum och Kina, samt att det utöver grundarna finns ytterligare två som jobbar med företaget.
- Jag kommer att köra för fullt med skidorna i två år till. Men efter det måste jag göra något annat och då är mössorna absolut ett bra alternativ. Och vi har breddat utbudet mer och mer.
Skidåkning i extrema miljöer ställer förstås oerhört svåra krav på utövaren, och ett fall kan bli mycket ödesdigert.
- Det är klart att det finns en skaderisk, dels samma som finns även för alpina tävlingsåkare. Dessutom finns för oss en extra risk med laviner och glaciärer, så det gäller att vara på sin vakt. Jag gjorde en rejäl krasch och drog till knäet och slog höften ur led 1999. Men jag har alla ben i kroppen hela. Och det är mycket träning som ligger bakom. Jag kör mycket på gymmet, springer och åker massa skidor. Och den här branschen handlar mycket om självförtroende. Man jobbar upp det, och kan ge sig på tuffare och tuffare utmaningar. Men om man kraschar är man nere på noll igen. Och då får man börja bygga upp självförtroendet igen, säger Zackrisson som under helgen kommer att finnas på plats i Tandådalen för att testa den senaste utrustningen.







Fotnot: Extremskidåkning kan kort och gott förklaras som skidåkning i extrem och opistad terräng.



MÅRTEN LÅNG

Mer läsning

Annons